latmasksamtal

Jag har varit ledig halva dan. Osbourne och jag har gjort en bilresa runt hela halva kommunen, och grannkommunen Timrå  - bland annat Bergsåker, Timrå, Söråker, Fagervik och Alnö.



Sen har jag köpt två nya fjollskor med 70% rabatt, en dryg trehundring per par. Boots har jag varit sugen på länge Fynd - tror jag. M säger att jag helst inte bör vara ledig halva dagar, för då ska det handlas och vandlas

Albatross med Fleetwood Mac är onekligen en klassiker. Den fyller rummet, som en sommarbris i juni. Den rullar, som en av 20 låter på spellistan. En annan bra är Angel med Robbie Williams. Kärleken väntar med Kent och Wherever you will go, med the Calling. Glömde i hastigheten, Jackson Browne - Running on empty som också är en gammal goding.

Plommonträdet ser lite frostigt ut igen. Det biter i kinderna, någon minusgrad ger iskristaller i snön.

21.55 ska jag hämta Osbourne på Centralen. Det ska bli kul att ses.



Själv sliter jag med frågan om vad jag ska jobba med framöver. Vi får se om det kommer några bra alternativ i den stora omorganisationen. Är det dom amerikanska konsulterna som bestämmer, är det bara att anmäla sig på Arbetsförmedlingen, men det är det värt! Det går inte att jobba med "Power Point presentationer", utan kunskaper och verklighetsförankring.

I det stora hela är det så bra, som det bara kan. Hälsokontrollen visar på en frisk man , typ otränad soffpotatis. M pratar med syster Mo i telefon. Mo blir bättre och bättre. Här pratar vi viktiga frågor, livet kan hänga på en skör tråd ibland.

Inte vet jag, på direkten - om det finns någon balans i tillvaron. Är allt som händer slumpmässigt och oförutsägbart!

Just idag fick jag ett positivt besked, som jag hoppats på. Det var kul - jag hann tänka tanken klar, njuta, teckna in fördelar och se framåt!




Sen ringde telefonen, efter någon timme och jag fick ett negativt besked. Även det beskedet, var i någon mån förväntat men helt oönskat

Sett över dagen alltså ett plus och ett minus. Det kanske finns någon balansfaktor i tillvaron - trots allt!

Det här är en vy mot Höga kusten i höjd med "bron". Bilden togs igår. Den trogne läsaren känner till min vurm för Höga kusten.



Sent på onsdagkväll kommer Osbourne på besök, Han är på genomresa. Det ser jag fram emot, eftersom det är långt mellan gångerna. Under en period för några år sedan, var jag den kompis han träffade mest, vilket ter sig märkligt eftersom han bor i Partille och jag i Sundsvall. Den enkla förklaringen var helt enkelt att vi träffades när vi hade möjlighet och jag råkade vara i Göteborg regelbundet.

I övrigt finns inte så mycket att säga, mer än att Mona Sahlin förefaller välja mellan pest och kolera, i valet av sosseekonomisk talesman (vilken ickesyssla - får man anmäla sig som frivillig, inget ansvar och hög lön!).

Alla vet ju att nyingen, som ekonomisk telesman Thomas Östros (född Waaranperä -65), är lika mycket Göran Perssons gelik, som Per Nuder, men det är i alla fall en förändring. Han ska få sin chans i politik(er)cirkusen.

Idag har vi varit och hälsat på tjocka släkten. En av M´s systrar och man, fyller år, och det vill vi uppmärksamma. Vi passade samtidigt på att träffa mamma och syster.

På väg - passerade vi Höga Kusten bron. Den är onekligen pampig och bildar en stilfull port, till en av Sveriges vackraste platser - Höga Kusten!



När vi kom hem. roade vi oss med att titta på gamla (1981-1987) super 8 filmer som vi nyligen fått digitaliserade. Man undrar vart åren tagit vägen? Barnen - J1 och J2, var onekligen mindre då, nu är dom nästan vuxna!

Om jag, med utgångspunkt från gener, arv och miljö - förenklar en aning, så tror jag att barnen mår väldigt bra av, och får mycket nytta av mammans genetiska arv och miljö. Fast de egna ansträngningarna betyder nog mest ändå.

J1 och J2 brås alltså, i några avgörande delar på M. Av många andra goda egenskaper har dom också tilldelats sexy voice (enligt andra). Om man är ung och jobbar i telefonkundtjänst, och blir raggad på, av dom som ringer in, så finns kanske en black velvet ton i rösten!




Om J1 sägs idag i en riksomfattande tävling, med över hundra företag, där han står överst på prispallen.

• Kunnig, tydlig, engagerad. Han ger konkreta och kristallklara svar, med ett hängivet bemötande.

Vad säger man? Inget föräldraöga torrt. J1 har - just idag också - sig själv och möjligen M att tacka för mycket, av den framgången

Ha en fortsatt bra lördagskväll - gott folk!

Vad sägs om den här repliken?

"Man kan inte nog överskatta din förmåga att väcka antipati hos andra människor".

Det riktade sig - tack och lov - inte till mig. Den rymmer, onekligen mycket empati och humanism!

Idag har jag roat mig med blodprovstagning, på sjukhuset. Utan att vara expert på arbetsuppgiften blodprovstagning i armveck, så inser jag att det finns olika förmågor vid utförandet av dessa sysslor. Just idag kändes provtagningen, inte alls. Andra gånger, känns det i 14 dagar, med tillkommande blåmärken i storlek som en dvd-skiva!



Lite impad blev jag av storebrorsan, för många år sedan, när han jobbade som röntgentekniker inom industrin. Han hade highteck-utrustning för sin tid, och kollade svetsfogar och annan materia. En dag skadade han ett finger, och då röntgade han sig själv, för att se om fingret var brutet. Det finns inslag av geni/galenskap i släkten - det är bara att inse det!

Ha en fortsatt bra fredagskväll - kära vänner!

Detta inlägg är barnförbjudet. Känsliga läsare ombeds skyndsamt surfa vidare till någon annan barntillåten sida, eftersom det - just idag - är nakenchock på gång!

För att göra en lång historia kort, så har jag idag varit till tandläkaren, eftersom jag bet sönder en tand i förra veckan. Jag går på folktandvården (insup folkhemskänslan, den har vi inte så länge till)

Tandläkare n´Bengt har slutat och jag har fått en ny - n´Kjell, också legitimerad.

Jag har prydligt noterat 15.20 i min vältummade kalender. Igår fick jag ett SMS som påminnelse, tiden 15.20 angavs även där. Men eftersom jag inte är som vanliga människor hade jag bestämt att jag hade tiden 15.40, och så fick det bli. Med loja steg anträder jag folktandvården 15.28, det vill säga i god tid enligt min nyskapade verklighet.



Va bra att du kommer, säger kvinnan i receptionen, det är bara att kliva på, rum 6, dom har frågat efter dig, säger hon. Jasså säger jag - men jag har tid först 15.40, utan att insistera särskilt mycket. Vi har noterat 15.20, säger människan diplomatiskt - när hon i stället kanske kunnat säga. Jävla idiot - varför är du 8 minuter sen, du fick ju SMS igår. Men det säger inte kvinnan, fast hon kanske velat

Jag går in och möter tandläkare Kjell, som är en man i min egen ålder. Jag säger till honom, att förhoppningsvis ska min försening inte påverka vår sporadiska relation framöver. Nej, säger han, det hoppas jag inte. Om jag får plåga dig lite extra när jag lagar tanden utan bedövning, kan vi säkert komma överens om den fortsatta relationens fundament. Fair enough for me säger jag. Orden föll kanske inte exakt som jag återger dem.

I alla fall lagade Kjell tanden. På väg ut sa jag att han gärna fick dra av 50% i rabatt, givetvis, redan gjort sa han. Men där tror jag att han for med osanning - eftersom lagningen kostade 841 kr. Jag betalade och lämnade tandvårdsinrättningen, med tandgarnityret i acceptabelt skick. Se bilden. I förgrunden finns en äldre lagning.

Kallare igen. Imorse var det bistra 10 kallgrader och nu snöar det en aning, dock inte av karaktären - lapphandskar!



Medelhård dag på jobbet. Say no more!

Om det är nån som surfar in på min blogg den närmaste tiden (och det gälller givetvis mina nuvarande kombatanter också) tänkte jag - som omväxling - visa några bilder. Det kan vara svårt att föreställa sig hur personerna ser ut, som ofta förekommer i bloggen och för att underlätta fantasin kommer här några nytagna bilder. Håll till godo.

Under bilden ger jag några exempel på vad jag gillar och inte. Jag sträcker mig inte så långt som till att det är mina värderingar, snarare ögonblicksbilder, som finns här och nu! Frånsett min antipati mot konsulter, som är flerårigt grundmurad.



Jag är en 50+ man, gift med M och vi har två barn J1 och J2. Jag arbetar (nåja är anställd) i offentlig förvaltning, som pappersvändare. Vi bor i radhus i Sundsvall. Vi lever nog som folk gör mest, umgås i familjen, med släkt och vänner. Mamma fyller 80 i april, och börjar tackla av lite smått. Jag och även M har syskon. Vi gillar film och så surfar vi på datorn, M spelar ibland spel (Bitch) och jag spanar in Gif Sundsvall´s öden och äventyr, fotbollslaget i mitt hjärta, samt funderar på inköp av datorutrustning mm. Fynd är bra!

Jag gillar maltwhiskey och vitt vin (torr smakrik Chardonnay), som tilltugg tar jag gärna salta nötter. Mat gillar jag, t.ex. sjömansbiff. Jag är inte så lång och inte så tjock och ganska frisk (peppar/peppar). Jag röker inte.

Jag har ingen fast partipolitisk förankring. Idé- och tankemässigtmässigt ligger jag nog närmare socialdemokraterna än moderaterna, om jag tvingas välja.

Jag gillar inte moderatregeringens förmögenhetsöverföring till överklassen, eftersom de fördelningspolitiskt och mycket systematiskt tar slantar från fattiga, arbetslösa, sjuka och gamla. Jag gillar inte heller förre statsministern Göran Persson, jag gillar inte hans uttryck (trist översittare) och bedrövliga politik, den sista mandatperioden. Jag gillar inte George W Bush och hans brutala/brottsliga överfall på Irak, för oljans skull.

Jag fortsätter att generalisera, och säger att jag vanligtvis inte gillar konsulter (typ coacher och managementkonsulter. IT-konsulter som kan något - är fackmän, har jag inget emot) och deras meningslösa pladder och power point presentationer. Uppdragsgivaren får ändå göra stora delar av jobbet (som t.ex. jag), eftersom ett utgångsläge (nuläge måste tas fram), innan projekten kan börja.

Den observantel läsaren ser kanske någon krydda som är överdimensionerad i sammanhanget? M, J1 och J2 är också förundrade över mitt inköp av en femårsförbrukning av grillkrydda. Då, vid tillfället när inköpet - på ÖB, gjordes kändes det helt okej. Jag såg inköpet som ett fynd, och som den regelbundne läsaren känner till, har jag ibland svårt att styra mina impulser.

Men handlar det bara om något enstaka köp, storförpackning grillkrydda - till lågpris, kanske det inte gör så mycket, och grillkrydda är sällan fel i matlagning. Vanligtvis har grillkryddan en diskretare placering i ett av köksskåpen. Dagen till ära får det bli förgrunden.



Vad sägs om denna pampiga amaryllis?



Vår PH-lampa över köksbordet är rätt snygg, tycker jag!



I övrigt på östfronten - inget nytt.

Det har varit hårda arbetsveckor på nya året. Vi har en omorganisation, som ska genomföras under våren. Fy - för Sören!

Då skonas ingen, varken hög eller låg, nåja - "dom bättren", som M´s morsa, brukade säga - klarar sig alltid, men det kan vi prata om en annan gång.

Det blir de inlägg de blir, den närmaste tiden, längre fram kan det bli desto fler! Vi får se.

M och jag tog, mitt på dagen, med risk för allvarlig kroppsskada, en längre promenad, i vår vackra omgivning. Det var mest blankis på gångstråken. Ni kanske anar halkan, på bilden. Eftersom vi är lätta på foten, undvek vi fallolycka. Till vår hjälp hade vi också dubbar under skorna. Fjolligt kanske, men just idag var det en billig olycksfallsförsäkring.



Jag har rätt konservativ smak när det gäller kläder (också). Det har jag alltid haft, även som ung, varför ändra ett vinnande koncept. Emellertid har jag haft ett par röda mockadojer, som jag verkligen gillade då.

En svart, lätt ullkavaj köpt på Brothers, för 399 balubas, som har kostat 1.495 kr, får betecknas som ett fynd. Gant-skjortan har jag köpt på Outlet för många år sedan, den håller formen än. Skjortar är svåra att köpa. Där ska man, nästan alltid satsa på kvalitet. Stenströms, har oftast bra skjortor, fast dyra och Dahlin förstås.



Slötittade på fotbollslandskampen klockan elva. Förlust med 2-0 mot USA. Sverige var inte bra. Mikael Lustig, Gif Sundsvalls, lovande (21 år) högerback, gjorde debut och klarade sig bra.

Vi har nyss fikat, med snabbkaffe (dricker nästan bara det) och nygjorda semlor a la M. Till middag blir det nog kyckling, kokt potatis och lök-/tomatsallad.

Avslutningsvis säger jag som Robert, Robban Broberg:

• Bättre ha det livat och glatt, än gå i lera och sörja

Tjillevippen, för nu!

Det blev ingen städning alls idag. Vi hängav oss i stället åt shopping, Som läsekretsen redan vet har M, svart bälte i shopping, och idag var jag inte långt efter. Jag hittade två kavajer till kompispris. Tyvärr har batteriet till kameran lagt av, och måste laddas, annars hade jag plågat er med en bild.

Sundsvall och i synnerhet stenstan i city, är mycket shopvänligt. Allt finns inom fem minuter gångväg - med flera sympatiska caféer. Om man är på rätt humör är det helt okej att röra sig i centrum, och kolla läget. Med upp till 70% rabatt kan man unna sig, det man inte skulle kunna tänka sig, till fullt pris.

På parkeringen, vid Fisktorget, där vi brukar parkera, såg jag en Opel Commodore. En tuff 60-talskärra, som jag tänkte, söka bild på nätet och sen lägga ut.



När jag sökte bilder på nätet, hittade jag i stället en Opel Kapitän (som också får plus för namnet). Den ger nostaligvibbar. Håll till godo.

Vi har nyss ätit M´s hemgjorda crepes, räkor och svamp, dom smakade väldigt bra. TV blir det snart, men vad det blir, vet jag ännu inte. Fångarna på slottet, med Jan Malmsjö, som värd - kanske!

På tundran i Sundsvall, kan vi glädja oss åt underkylt regn, som nu verkar övergå till snö. Kvicksilvret visar på minus 0.2 celsiusgrader.

Jag tror man kan mäta temperatur på andra sätt, Fahrenheit och kelvin (obs liten bokstav), men om dessa mätmetoder vet jag nästan inget. På tal om något helt annat, tror jag att Ray Bardbury, skrivit - Fahrenheit 451. Vad boken handlar om. har jag däremot glömt. Nu hoppas det vidare i tanken. Lars Görling skrev 491, som sedemera blev film (Vilgot Sjöman 1964), men jag kommer bara ihåg att Lena Nyman var med, minnet räcker inte till, för fler.

Får jag bjussa på plommonträd i kvällsskrud.


Det pratas inte så mycket om verktyg i denna blogg. Vi har en mindre uppsättning och brukar köpa till nya, efter behov.

Jag kan i alla fall meddela att jag härom natten drömde om Martin Timell, av någon anledning. Varför vet jag inte! Sen slog det mig att drömteori (tror det är Freud) bygger på att drömaren, i själva verket gestaltar alla personer i drömmen, och då blir Timells och min egen roll plötsligt mer intressant. Har jag ett dolt renoveringsbehov i kontorskroppen, eller vad handlar det om, för undertryckta uttrycksmedel?



I morron är det dags för en rejäl avsugning, eller det kanske heter dammsugning, om man stavar dåligt som jag, som inte heller är särskilt bra på att åka skidor, om ni förstår vad jag menar - skulle man kanske kunna säga dam sugning. Roligare än så, blir det inte Lättare städning är i alla fall påbjuden.

J1 och J2 mår bra, enligt nyss genomförda telefonsamtal och M´s syster Mo rehabiliterar sig, det går sakta framåt

Ha en fortsatt trevlig fredagskväll, med dans eller annat.

Jag har varit på konferens. Det säger jag bara för att verka märkvärdig. Vi var i alla fall på Bergendal (TCO´s gamla kursgård i Sollentuna). Den går inte av för hackor. Fint värre.

På väg hem läste jag i DN om socialborgarrådet Ulf Kristensson´s i Stockholm vidlyftiga lägenhetsaffärer. Han förnekar, indignerat jäv, och utnyttjande av ställning. Han är helt missförstådd, och felaktigt misstänkliggjord - säger han. Han använde ju bara sina medborgerliga rättigheter, när han genom en enkel fråga till en affärspartner  (VD med förfogande över hyresrätter), som är beroende av Kristensson (Stockholms landsting) välvilja  - och därigenom lyckades ordna en centralt belägen lägenhet utan vidare (till sig själv). Kristensson förstår inte att det blir en affär av detta. Vem som helst kan väl fråga nån VD om centralt belägna, och lediga lägenheter i Stockholm, menar han. Med 90 tusen i månaden kan han inte unna sig något överdåd.

Är det nån, som vet nån vanlig person, utan speciella politiska eller andra kontakter som lyckats ordna en lägenhet på samma sätt som Kristensson.

Ungefär samma/lika, som K sa - Erland Olausson på LO, när han masserade en affärsrelation (till LO) som privatperson och vips fick halva släkten lägenheter i Stockholms innerstad. Olausson argumenterade exakt på samma sätt om moderatkollegan. Han kunde inter förstå att folk blev upprörda. Han gjorde inte ens en halv pudel. Med 100 tusen i månaden, kan man vara kaxig (en stund)!

Det är nog bara att inse att makt korrumperar - och det är inte kopplat till partifärg

Det är vinter, för en stund igen. Några minusgrader och ett par dm nysnö. Det är hur fint som helst. Vi tog en långpromenad, på bortemot en timme. Härligt!



Man kanske inte tänker på att granen i förgrunden har en ovanlig topp. Granen ingick i sommarprojektet, vilket innebar att jag klängde som en apmänniska i trädets topp, kring fyra meter upp och så småningom kapade bort en dryg meter, för att den inte ska skugga altanen, när solen går lågt, höst och vår.



Igår bet jag av en tand, egentligen lossnade den av sig själv. Det är ingen stor bit, även om det känns som en krater i munnen, där den tidigare suttit. Tack och lov har jag, än så länge - peppar peppar, ingen tandvärk. Jag får beställa tid hos min tandläkare, och hoppas på det bästa. Jag har några dåliga fyllningar - det vet jag redan, som inte tål lagning nåt mer - och då blir det rotfyllning och diskussion om dyrare ingrepp. Fortsättning lär följa.


Det har varit en lugn helg. J1 och I har varit hemma på fika och resonemang om lägenhetsinköp. Det mesta är dyrt, och några objekt är verkligt fina.

Peter Stormare var i högform på slottet igår. Det är egentligen en show på två (Stormare/Malmsjö), övriga gör också bra ifrån sig, men har nog biroller.

Nu ska jag skälla på hundägare, men bara några.

När jag väntade på M, efter jobbet såg jag en pitbull och dennes följeslagare. Jag är - typ skeptisk, till konceptet kamphund i kombination med utvecklingsstörd/psykisk sjuk/A-lagare. Men å andra sidan, även om man har personliga problem/funktionsstörningar - kanske man sköter sin hund perfekt. Det är inte lätt att ha nån glasklar uppfattning om nånting.

Krav på hundkörkort lär inte finns.



När energin känns i kroppen, kommer tanken på att ge sig ut - on the road, igen. Den här bilden är tagen norr om Phoenix (AZ). Jag och Osbourne (som f.ö. gör en kort visit i Sundsvall slutet av januari, det ser vi fram emot), tycker att det är "mer" USA, i de västliga delarna, bl.a. Arizona - och givetvis i bergstrakterna i Montana.



Nu är det snart dags att bänka sig framför dumburken och titta TV. M och jag får kompromissa om val av program, det brukar lösa sig. Ha en fortsatt trevlig fredagskväll - ärade läsare!

Det är mycket nu. Jag har gjort en blixvisit till Stockholm, och det är kul på sitt sätt. Som den enkla och okomplicerade person jag är, vill jag helst prata om hur det faktiskt är, utgå ifrån verkligheten, se kostnader och intäkter i kronor/ören/tid.

Min ideologiska motsats, den andra "skolan", vill hellre utgå hur det borde vara, dvs skapa en ny verklighet, och i stället för faktiska kostnader/intäkter utgå ifrån schabloner och nyckeltal. Det gör det svårare för mig, eftersom jag måste fronta verklighetens problem. När jag ska vända och stämpla mina papper behöver jag bl.a. en stämpel, och går den sönder, måste jag köpa en ny, och den kostar pengar. Det går inte att handla för nyckeltal och schablonberäkningar - att den t.ex. borde kosta mindre. Handlaren på Coop, köper inte det resonemanget. Han vill ha pengar, helst kontant. Knepigt va!



Så här borde det vara, i stället. Kompledig - kanske?



Annars är det rätt så bra, i det stora hela

Denna dag ett liv, som farbror Melker, på Saltkråkan lakoniskt brukade säga. Det var inte direkt kul att börja jobba. På något sätt är det träligt, att efter några dagars ledighet återvända till papperssorteringen. Dessutom vaknade jag onödigt tidigt imorse.

Det har mest varit - på stället marsch idag. Jag har faktiskt gjort lumpen, det kan man inte tro, men så är det. I21 i Sollefteå, fick dras med min då, spinkiga lekamen i 10 månader, och sen blev det två repövningar på det. Nu verkar det vara lite si och så med den allmänna värnplikten, och något infanteri har vi knappast kvar.



Nu är det slut med de goda drinkarna, vinet, snapsen och ölen, när vardagen inträder med sin paradgren (förvärvsarbete för utfående av lön, för överlevnad). Åhåjaja!

En nytagen vinterbild!



En till.



Får jag locka med en rebus?



Imorgon väntar Grottekvarnen. Det ser jag inte fram emot. Många har inget jobb, och dom  vill, som regel, inget annat än att ha ett jobb att gå till. Andra  jobbar som bara den, för dålig lön, och vill ha mer av den varan (lön alltså)! Det finns dom som har bra jobb, med bra lön - men för mycket. Dom vill, som regel ha kvar de två första delarna, men inte den tredje.

Hur man än vänder sig, har man ändan bak. Änd of story!

Idag har det mest, varit på stället halt, men med öppna sinnen!



Jag är rätt förtjust i Chateau-konceptet. De snyggaste är martiniglasen, men dom är inte idealiska att dricka ur, dom är något för instabila.

En torr "dry martini! - är sällan fel. Låt martinin nudda ginen, så blir det bra! Helt följdriktigt visar jag bilder på andra glas. Martiniglasen visar jag en annan gång.



"Fångarna" på slottet, kämpar på. Britt Ekland/Sellers har det inte lätt, även Magnus Härenstam.  Arja landade kvällens avsnitt, rätt okej. Bäst är Peter Stormare och Jan Malmsjö! För alla som inte sett Fargo (1996) - gå iväg till videobutiken och hyr, eller ladda ner på nätet. Den är verkligt bra! De fimskapande bröderna Cohen (Joel/Ethan) är oftast att lita på.

Ingen vinter utan Frost, men gårdagens Frost-avsnitt, var inget vidare.

Senare ikväll kommer Elisabeth George´s inspector Lynley och Barbara Havers - på dumburken. Kanske kan det vara nåt att, dra sig tillbaka i horisontalläge till!

Den här bilden tog jag igår kväll, när snön yrde kring husknuten. Inget snöande idag.



Vi har börja demonterat julen. Julen är mer inspirerande före - än efter!



Igår hade vi besök av vår favorithund - Linux! Han är en mycket sympatisk och väluppfostrad golden retriver.



Han gillar klappar och kramar. Det förefaller högst mänskligt, eller djuriskt, om man så vill!



M har haft semester och jag har spontanjobbat dvs delat en semesterdag på två halvor, torsdag och fredag. Idag har vi bl.a. åkt runt i Sundsvall och tittat på var vi, i en avlägsen framtid skulle kunna köpa en lägenhet, och/eller tittat på något nytt för J1 m.fl. - om jag säger så!

Igår gjordes en kortare visit i Birsta, ett rejält köpcentrum strax norr om Sundsvall. Själv ville jag besöka Media Markt, den tyska elektronikjätten som nu etablerat sig i Sundsvall, med en jättelokal, stor som en fotbollsplan, med bara tv, datorer och kylskåp - und so weiter. Man blir nästan matt av allt utbud - när man kliver in i helgedomen.

Jag har jobbat idag. Det är faktiskt sant, jag skulle kunnat säga att jag hemfallit till att vara anställd, men det skulle inte varit riktigt sant, det heller. Nästan full dag, blev det i alla fall. Inte illa - för att vara den andra januari. 2008

Här visas en julblomma som M fick av I, J1´s fästmö. Justa färger - orange, är sällan fel!

Säger man fästmö - nuförtiden?



I ett hörn under bevakning av IKEA-lampan, har vi en grön växt, eller heter det grönväxt?



En del av tomteparaden har hamnat på TV´n. Dom inger glädje, harmoni och förhoppningar.



På inköpslistan står platttv, bara jag får en halv dag ledigt, så smäller det. Vilket oroar M och J1, som säger att jag inte får köpa nåt, utan deras uttryckliga medgivande. Men det bryr jag mig inte om. Så länge jag inte är omyndigförklarad, köper jag, vad jag vill. Så det så så. Det är nog -  i någon mening - min skuggsida. Det vill säga, handlingskraftig - med "ibland" sviktande  omdöme!

God fortsättning på nya året - 2008!

Nu ska vi börja bearbeta år 2008, med all den energi vi kan uppbåda.

Tundran bjuder på nysnö, kring noll. J2 och Je med kompis F är tillbaka från Vemdalen, efter sitt nyårsfirande. Det är bra, vinterföre är inte kul

Plommonträdet bjuder på snöutsmyckning, denna första tisdag i januari 2008.



Vi är på väg - eller så är det stillastående!



Nu börjar nyårsdukningen ta form. Favoritglasen är Chateau. K och jag började med att blindtesta malt, inte direkt jag, nån måste ju slå upp. Till vänster är det Yamazaki, den japanska uppstickaren, med liten rökighet och distinkt eftersmak. Och till höger en riktig rökare, the one and only  - Lagavulin.



Blommor ska man ha!



Själv drog jag på mig andra gradens brännskador (kan också skrivas bränn skada - om man vill) på två fingrar, när raketerna skulle tändas, fem över tolv. Visserligen gjorde det först ont på utsidan av höger tumme pga öppen eld och krutrester, men det är nyår bara en gång. Jag bytte till vänster hand, när smärtan blev outhärdlig (skadan är värre i verkligheten, än på bild - så det så!) och lyckades även skada vänster pekfinger. Att hitta ett annat sätt att tända raketer, föll mig inte in - just då. Cigarett-tändare, föreföll vid tidpunkten för rakaternas smällande, vara den optimala lösningen. Det kostar på - att ligga på topp.

Sen satt jag - och K - med isblåsa på tummetott och pekfingret och drack whiskey till två, vilket var förnuftigt (isen alltså). Bättre sent än aldrig, med förnuft.



Revyn var så där, lite för lågt tempo för min smak, mycket musik, bra framfört. Hade hoppats på fler gapskratt.