latmasksamtal

Det är vinter fortfarande. Ett par minusgrader, nästan perfekt, det är bara solen som saknas.


Idag har jag, för första gången varit till tandhygienist. Jag har en tandficka, och tandsten som behöver ses över.  Tydligen har jag ett tandvårdsavtal vilket gjorde behandlingen "gratis"! 

Jag funderar varför man (oftast kvinnor) har dubbelnamn. Om man har barn och/eller gifter om sig - kan jag förstå tanken. Vad är det för poäng att heta Pettersson-Karlsson eller Nilsson-Eriksson. Lika förundrad är jag varför män väljer kvinnans namn, när dom gifter sig.

Per Persson och nya Persson Pack gör skivcomeback efter 13 år. Öster om heden, som möjligen är en namnlek - heter skivan. Musiken verkar som förr dvs bra. I TV får Persson själv, inte högsta estetiska betyg för klädseln. Hatten och den ljusgrå hooden - landar väl i tanken, på att man ska ha vänner, som säger till före. Något i svart hade höjt hans kultstatus. Men det är en ren bagatell, eftersom det är musiken som räknas. Packets paradmarsch - går inte av för hackor.

 

Nog måste man väl gilla Sean Penn. Han tackade för sin Oscars-buckla, för bästa huvudroll (Milk - inte sett) med brett leende och orden;

• You commie homo-loving sons of guns

Slumdog millionaire, som säkert är bra -  kapade åt sig 8 oscars. Indien är ett stort filmland.

AP-fond 1 hakar på bonus-trenden. 1,6 miljoner kr ska nu betalas ut till de hårt arbetande förvaltarna. Prestationerna är inget vidare - tycker jag. Minus drygt 40 miljarder kronor 2008. Med handen på hjärtat frågas. Vad betalar vi för? Det är ingen vidare förvaltning alls. Pagrotskys apa presterar säkert lika bra, och kanske är nöjd med en klase bananer. Vilka är blådårarna som godkänner denna typ av stöldliknande avtal. Utses dom av Regeringen?

MoDo leder nu med 2-0 mot Luleå, kanske klarar vi oss kvar, utan att behöva kvala.

Strax söder om Näske krog, tre mil söder om Örnsköldsvik, såg jag imorse tre rådjur frimodigt traska över isen. Även om kanske inte bussresan är målet, iakttages emellanåt ett och annat fr bussfönstret, där jag oftast sitter till höger dvs på insidan.

Imorse gjorde jag något jag inte gör så ofta nuförtiden. Jag låg kvar i sängen och läste tidningen (DN), som M hämtat. Hon ordnade också frukost på säng. Grönt te, ansjovismacka på tekaka, plommon och fil med äpple och blåbär (anitoxidanter). Det blev en bra start på söndagen.

Tyvärr blir det nog ingen weekend i Rom eller Dublin, med goda vänner som vi planerat i maj. Det stämmer inte med jobb och så. Vi kanske tar en kryssning till Helsingfors, Riga eller Tallinn i stället.


Kabinväskan ska packas för några dagars utflykt till Örnsköldsvik. Jag har kanske 20 par strumpor. Av dessa 20 är 95% svarta, grå eller blå. Endast ett par avvikande, bruna sockar finns i min sparsmakade strumplåda.

Kalsonger ska vara vita, åtminstone mina. Jag har några svarta, ett stycke vinröd och självklart mina röda MoDo-kallingar, som jag ännu inte använt.

Den observante läsaren ser ett nytt överkast på sängen!


Nästa vecka, hoppas jag MoDo säkrar nytt kontrakt i elitserien. I övrigt finns inte så mycket inplanerat. På onsdag är det lön, och då ska jag köpa vingar för pengarna. Vilket leder in på melodifestival. Molly Zandens låt var sämst - och gick givetvis till final. EMD gjorde ingen människa glad, dvs jag, det var mest fjantigt och förutsägbart. Mikael Rickfors såg trött ut, men kanske var värd en andra chans ändå.

Plommontarädet vet nog inget om bonusar och incitamentsprogram!

Tredje AP-fondens VD Kerstin Hessius har fått ett lönetillägg på 500.000 kr, för bra jobb 2007. Kompisen, styrelseordföringen Claes de Neergaard beslutade. Det är visserligen förbjudet att göra så, men vem bryr sig! Vem bryr sig att AP-fond 3 backar med 44,8 tusen miljoner kronor 2008. Gjorde Hessius ett bra jobb även 2008? Hon kanske kämpade som en tigrinna och lyckades begränsa underskottet till endast 44,8 miljarder kronor. Om hon inte varit så duktig, som hon tycks varit  hade kanske underskottet blivit 45 miljarder eller 46. Vi borde befria oss från Firma (upa) girigbukar Hessius och Neergaard. Låt dom spekulera med sina egna pengar i stället. Då kan dom ge sig själva vilka bonusar dom vill - men helst ska inte våra magra pensionspengar nallas ytterligare. Det är nog jävla dåligt, som det redan är.

Det känns helt bizzart med bonusar, när hela världsekonomin är i gungning. Jag hörde också professor Lars Calmfors som besökte Lars Adaktusson. Han var bekymrad över att bankerna skulle betala ränta till spararna, på deras insatta pengar. Det lät som han ville att det skulle vara negativ ränta dvs sätt in en hundring och få tillbaka 95 - typ!


Idag har det lagats sjömanbiff.


I övrigt lugnt. J2 och Je är hemma på middag. J1 och I åker vasalopp dvs mest den senare. Min ambition var att köpa nya svarta jeans idag. Det blev inte så, däremot köpte jag ett par nya svarta handskar för det facila priset av 149 kr, intjänade och väl skattade på, inte en incitamentstfemöring kan jag skryta med.

Schlagerfestival på dumburken. Retroperioden fortsätter. Iggy Pop - the Passengerar, ger inspiration.

Det är rejäl vinter fortfarande. 14 kallgrader är inte att leka med. Då behövs adekvat huvudbonad. Lime funkar för det mest, inte minst i drinkar som t.ex. caipirinha, men givetvis även som mössa!

Några tankefragment.

Den tyska kvinnan är nog skyldig. Även om det saknas teknisk bevisning.

Det verkar inte som bilfirman Saab, som ägs av GM -  har någon lysande framtid. Dom säljer för få bilar och är inte, och har inte på många år varit lönsamma. Trist!  Min och M´s första bil var en blå Saab, tvåtakaktare, skåpbil -  årsmodell 1960.  Den köptes i alla fall 1973, för min räkning i Härnösand  -  av min pappa Leon. Den hade bl.a. egenheten att den inte ville starta när det var fuktigt ute. Om den var tungt lastad, t.ex. när M och jag köpt vårt första bohag på IKEA i Sundsvall, och var på väg hem -  började naturligtvis kylaren koka. Det var bara att stanna och "vila" en stund. Annars var Saaben helt okej, i det stora hela!  Man kan inte få allt för 500 kr. Inte ens på 70-talet, med den tidens penningvärde.

Pirate Bay rättegången, är en djungel av juridik och teknik. Sannolikt är dom tilltalade oskyldiga, sett till författningarna i Sverige. Men  dom lär fällas av Tingsrätten (pga pågtryckningar fr USA) och därefter frias av Hovrätten. Möjligen kommer HD att komma att pröva frågan. Rättsläget verkar inte helt klarlagt!

Om Konstfacks stolleprover, kan man säkert tycka (olika). Dels installation att förstöra en tunnelbanevagn och dels genom tvinga sig in på psyket (under falska förespeglingar). Törs man fråga  när konsten uppstår? Om konstfackeleven förstörde sin egen bil, efter noter - eller sin rektors eller prefekt, skulle man kanske kunna förstå. Men en tunnebanevagn!  Det kostar för lite för konstnären, tycker jag - att förstöra. Vincent van Gogh skar av sitt eget öra. Om någon av konstfackeleverna gör samma/lika - kanske vi börjar närma oss något!

Att tvinga sig in på psykakuten, under förespegling att man är självmordsbenägen -  är väl närmast en fråga för en undersökande journalist. Är själva grejen att visa att det sker på tveksamma grunder? Att det skulle vara konst, att göra en installation på det temat överstiger min fattningsförmåga. Är det inte enklare att måla en tavla, dreja en vas eller göra en litografi, eller nåt annat konstigt!  Jag bara undrar.

Gårdagens melodiutgåva var aningen beige, eller så var det jag.

Efterbörden av flunsan gör mig geistlös. Energin räcker för TV och en promenad i det vackra vintervädret. Tack och lov har inte matlusten fördärvats. Det blev en klassisk söndagsmiddag. Fläskkotlett, kokt potatis, svampsås, svartvinbärsgelé och kranvatten. Gott! Ingen viktminskning lär uppstå idag (heller). Jag kan nämna att Sundsvall har ett av Sveriges bästa kranvatten. Ofta på topp, i test.

Min bror kom och hälsade på en stund. J1 och jag har också scannat av motionscykelmarknaden. En ny ska köpas. Frågan är om jag ska välja en trampmaskin som lär ge värk/smärta i armarna (till att börja med) - sedan svällande muskler, eller en vanlig motionscykel. Närmare 2 tusen lär vi få punga ut med. 6 rätt lyckades jag gneta ihop på V75, vilket givetvis inte gav någon utdelning. 

En ny arbetsvecka är i antågande - och jag ska gå till garaget och plugga i motorvärmaren, inför morgonens avfärd i ottan. Det är bistra 12 grader nu. Här går det upp och ner med temperaturen. Mest uppåt är det för MoDo. Blir det slutspel ändå. Foppa kanske blir tungan på vågen!

De har varit en fin vinterdag, på tundran. Sol, blå himmel och några minusgrader. Det vita tenderar att övergå till en blåare nyans när kameran möter verkligheten. Plommonträdet är riktmärke.


Vi satt t.o.m. ute en stund, men solen höjer sig inte tillräckligt över trädtopparna för att skapa någon värme. Kul var det ändå - eftersom vi inte suttit ute (i solen) så tidigt något år tidigare. Vi var iförda renfäll, filtar och varma kläder. Det var inte bara trä mot trä!


Alla hjärtans dag och födelsedag har förekommit. Vi har varit hos J1 och käkat god middag, där även J2 anslöt. Deras fästmöar var på andra förrättningar. Rosorna har M köpt - kan det bli bättre!


Malten smakar helt okej, inte ett dugg rökig. Det lär också finnas en 16-årig utgåva, av Singleton (som är en ny bekantskap för mig). Nu är det dags för melodischlagerfestival. Nationalteaterns  inställning fr 70-talet - typ doing the omoralisk schlagerfestival, känns inte direkt klockren, med 09-perspektiv!

Ha en fortsatt trevlig lördagskväll - utarmade läsare!

Det blev Antwerpen ändå, regnet till trots. Vi  lånade paraplyer på hotellet och tog Gud i hågen. Lokaltåget fr Bryssel tog 1 timme och 10 minuter. Snabbtåget tillbaka knappt halvtimmen. Vi hann inte med så mycket pga regnet, men stan verkar i alla fall mer välhållen än Bryssel.


Antwerpen lär vara något slags centrum för diamanthandel. Inget för våra utarmade plånböcker.


En del (ganska många) justa byggnader såg vi i alla fall.


Tvärs över gatan ligger Café Metropole, i Bryssel alltså - vi är tillbaka där nu. Där bör alla besökare (åtminstone 1 gång) ta en Leffe Blonde. En liten (ca 30 cl)  kostar kring 4 euro.


Nordstationen ser lite öststatsmässig ut. Pompös kanske. Gare du Nord i Bryssel är väl så pampig som de i Paris och Bukarest, möjligen något mindre.


Om man bor på Scandic Wallin, har man nära till LO-Borgen. Om det är bra eller mindre bra, vet jag inte!


Choklad blev visserligen inte köpt, men det är svårt att tillfredsställa en cacao-conoisseur. Cognac och calvados gavs, men det föll inte i god jord (det heller), men tids nog!

En vy över takåsarna i nordlig riktning fr hotellrummet (Queen Anne vid Jacmain laan). Det byggs en del, vill jag lova. Bank- och finanskrisen har ännu inte lamslagit EU, hörde vi igår.


Sängen är helt okej.


Vilken osis för oss, eftersom våran lediga dag bjuder på regn, vilket begränsar våra rörelser. Jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på.

Det blir nog så att jag  byter jobb, den 15 mars. Grattis säger J2, och fortsätter deltagande - du väljer att hoppa på det sjunkande skeppet ändå! Javisst säger jag, vem passar bättre där, än jag! 

Nu ska jag och JC till Bryssel. JC har många förtjänster. En av dem är att han skrattar åt mina skämt, även dom gamla, som t.ex M hört 1.000 ggr och barnen flera hundra, men för JC är dom nästan nya.

Ha en fortsatt trevlig söndag. Vi hörs endera dan.

Jag brukar lacka ur någon gång då och då, när servicen på taxi och bussar passerar den nivå, som inte bör underskridas. I det stora betraktas jag nog som tämligen ofarlig av omgivningen, vilket gör att det till och med i tunnelbanan kan sägas några ord till mig. Som hobby har jag att skjutsa hem gamla tanter som gått vilse, och jag tänker inte i första hand på mamma 

Idag på tåget, gick jag iväg för att köpa något ätbärt i bistron (förr - restaurangvagnen). Glad i hågen uträttar jag mitt ärende, och går tillbaka till min plats. Dörrarna på tåget kan vara lite kinkiga - dom vill inte stänga när man passerat. Det har snöat rejält och det gör inte saken bättre. Det hampade sig så att en av dörrarna mellan två vagnar inte stängdes som den skulle. 

Just där stod en gubbe (dvs äldre än jag, iförd keps) och sade med frostig röst och pompös min, att jag skulle stänga dörren efter mig, så att dom inne i kupén skulle slippa frysa. Som sagt - jag är ganska lugn, men inte speciellt mesig, samtidigt gäller det att välja sina strider. Javisst säger jag, och ser då att det är gubbens väska som hindrar att dörren stänger. Då säger jag, med snäll röst - du kan börja med att flytta din väska, så löser det sig  bra. Du kan stänga ändå, säger gnällspiken, utan att ta bort väskan.

I stället för att reta upp mig, går jag bara därifrån, utan att säga något mer. Det är ingen mening att reta upp sig på idioter. Hade min stress- och irritationsnivå  varit högre, hade jag sagt idiot, vilket i sig hade varit lönlöst - men befogat..

I Sundsvall är det tio grader kallt och snöfall. J1 är i Gävle, och ska åka hem imorron, hoppas det slutat snöa då. M pratar med J2 just nu, tydligen betalar han av på sitt grandiosa studielån. Hur kul är det på en skala?


Använder man skoblock längre? Jag gör det, jag har två uppsättningar, men lite stenålder är det säkert.


Vi har flunsa och går här och snörvlar för fulla muggar och har tråkigt, vi orkar inte ens retas. Vi har spelat kort. Det förnämliga spelet - Chicago. Jag var inne på krypcasino - men kom inte ihåg reglerna - så där på rak arm.

Jag känner mig fortfarande rätt så klen, fast i det stora hela är det en bagatell. Det finns onekligen värre krämpor. Tack för tips om kurer, dom kommer väl till pass - vid tillfälle. Som bekant har även M flunsa - hon är tapprare än jag.

Ingefära i te, skulle jag pröva ikväll - men glömde köpa på Hemköp vid Stora Torget. Det var egentligen det jag skulle handla - när jag klev in i butiken, men det glömde jag bort vid första hostattack!

Just nu är det bara minus 7, vilket får betrakas som rena värmeböljan.

Nu ska jag ta en kopp grönt te, och till det blir det en skinkmacka - och sen ska jag titta TV, och torka min rinnande näsa, hosta, och strängt taget inte göra något annat.

Jag är förkyld, och eftersom jag är man, mår jag pyton. Jag har varit dålig länge, ända sedan i söndags. Symptomen är ont i halsen, snuva, hosta. Även lätt feber igår. Jag tror inte att det är fråga om rysk snuva - men man vet aldrig.

Möjligen har influensan påverkat själsförnödenheterna, eftersom jag verkar ha tappat en vecka. Jag trodde jag skulle åka till Bryssel lite senare - om 14 dar ungefär. Nu bär det av, redan på söndag - och hem igen på tisdag. Mitt bidrag till EU blir rätt magert  - även denna gången.  Min gode vän JC fr Norrtälje ville i alla fall att jag skulle följa med. Det var jag inte sen att nappa på då, när saken fördes på tal för länge sedan.

Möjligen hinner vi med en tågresa till Gent, Antwerpen eller Liege på tisdag, innan vi åker hem, 19.10 från Zaventem. Osvuret är dock  bäst. En Leffe blonde, på Cafe Metropole - där det finns infravärme och filtar för den som behöver, kommer vi definitivt att hinna med. Bara +5 där häromdagen. Det är tur jag är härdad, nu -15 i Örnsköldsvik. Burr!

Sängen väntar.

Vintern fortsätter. Imorse var det 14 grader kallt. Strax före sju ikväll - söndag den 1 februari, endast elva grader. Det är ett imponerande vinterlandskap, som utbreder sig. Gran och fur är inbäddade av snö. Vår favoritgran, utan topp har tillfälligtvis lagt på hullet.