Denna golvinläggning lär bli ett drama i tre akter. Vi befinner oss i upptakten till akt två.

Nytt tunnare parkettgolv är inköpt idag.

Om inte force majeur liknande händelser inträffar lär läggningen vara klar på söndag - i bästa fall. Jag ska med nöje - hoppas jag - beskriva händelsutvecklingen på ett fint och nyanserat sätt! Återkommer alltså med rapporter senare.

Annars är det inte så illa - fast det är ett jäkla regnande. Det kanske är lite gammeldags tänkande - men jag föredrar nog snö framför regn i slutet av januari månad!

Snart är det Örnen på dumburken. Den är ruskigt spännande!

Kamratföreningen tummen mitt i handen (KTH)  - hade överläggningar i helgen.

Under en längre tid (flera år) har vi umgåtts med tanken på att lägga parkettgolv i sovrummet. I helgen, närmare bestämt i lördags -  lossnade det rejält. Vi scannande av de största byggmaterialföretagen i Sundsvall-, Birstaområdet. Efter tre timmar var tanke och handling förenade.

Ett nytt parkettgolv, ek, inalles elva förpackningar stod i ett hörn i hallen och spred gemyt från lördag klockan 14.30
.
Gemytet höll i sig till söndagen kring 17.15 då det var dags att börja förebereda läggning av nyssnämnda golv under veckan.

Några elementära kontroller gjordes. Det var rätt mängd och rätt varor och rätt det mesta, frånsett en liten - men nog så viktig - detalj. Det påtänkta parkettgolvet  blev för högt, dörren skulle inte gå att öppna på ett bra sätt!

Ja - vad säger man! Att ta bort befintlig "korkmatta" var inte att tänka på, att slipa av dörren i nederkant, skulle inte funka, att lägga in brickor för att höja dörren fungerade inte, för lite plats.

Det är då attans att två ynka mm - ska fördröja vårt fina projekt. Men det gör det! Golvet är nu återbördat till Coop Forum i Bydalen. Dom såg förvånade ut. Varför lämna tillbaka ett nyköpt golv - den outtalade frågan var, men hur i jisse namn planerar dom, mäter dom inte ordentligt innan dom börjar!

Nytt golv ska nu köpas, inte fullt lika tjockt - och då får vi även byta koncept, antingen blir det fanér eller laminat.

Ur led är tiden - och är man tjockskallig får man lida för det!

Broken flowers, är en film som regisserats av Jim Jarmusch (f 1953 i Akron, Ohio). Jag har varit i Akron - men jag kommer inte ihåg särskilt mycket! Det satte inga spår - tror jag! Akron är en medelstor stad och alla amerikanska städer av mellanstorlek ser f.ö. rätt lika ut! Själv är jag rätt förtjust i New Orleans (som  det var före "vattnet") och San Francisco  - men det är en helt annan historia.   

Bill Murray (f 1950) spelar en man som blir dumpad av sin flickvän och sen får ett rosa brev utan avsändare, där det framkommer att han är far till en son på 20 år. Sonen har nu gett sig iväg för att söka efter sin far!

Han vet inte vem som skickat brevet, en hjälpsam kompis hjälper honom planera en resa med flyg och bil (produktplacering Ford f.ö.) för att besöka tidigare flickvänner, och därigenom försöka utröna vem som är mor till barnet!

Sharon Stone (f 1958) är bra som vanligt och även Jessica Lange (f 1949),  bra skådisar, smarta och snygga (får man säga så?)! Stone lär ha en IQ på minst 160!

Filmen är lugn, bra färger, håller ihop, tyvärr fanns ingen svensk text, vilket gör att nyanserna i språket försvann! Inte mycket musik, vilket innebär att man trodde på filmen. Filmen är bra - men jag saknar nåt, vet inte vad!

Jag ger betyget 3 på en fem-gradig skala!

Frånsett alla mina ovanor (det finns betydligt fler än fem) - har jag även  kroppsliga defekter.

Från och till har jag ögoninflammation och värk i kroppen. När detta händer ser ögonvitan ut som en ögonröda, vanligtvis på ett av mina två (ögon). Ibland, fast mer sällan, har jag två ögonrödor istf två dito vita och då är det typ - bonus!

Idag har jag ett medelrött öga (det vänstra), det spränger lite, men bara lite, kroppen känns, men det har varit värre andra dar!

Om jag inte jobbar försöker jag ta det lugnt och slappa (mer än vanligt) rödögonsdagar, och så blir det förhoppningsvis idag! Egentillverkad grönsakssoppa (på buljong efter fläsklägg) en rejäl ostmacka och ett litet kylskåpskallt glas mellanmjölk blir det till lunch/middag!

Det blir nog film också.  Kanske Broken flowers eller Garden state!

Tjillevippen på en stund!

Om någon väntar på den utlovade rescension av Alnö akvavit, julsnaps 2005, tillverkad av Reimersholms brännvinsbolag - lär väntan fortsätta!

I någon mening kan jag i tidigare inlägg ha ställt i utsikt,  avgivande av uppfattning  i detta ärende!

Mitt hjärta blöder - snapsbuteljen är ännu inte öppnad - och några omdömen kan således inte lämnas!

I sinom tid kommer utlåtande på härvarande forum - typ, blogg.

Ur led är tiden - och snapsen (från Alnö eller är det Reimersholme)!

Lotta, Stolla, Viktor, Monitor och Jezziee

Kollade dokumentären (dokumentär kanske är för mycket sagt) med Neil Young ikväll!
Vad kan man säga. Intressant - nutidsmusikhistoria! Albumet - Harvest, funkar. Och
låten Heart of gold - den är bra, egentligen mer än så, den är en rysare!

Även idolerna blir äldre, visst hade han en stroke för en tid sen?
Egentligen borde jag skrivit stroken (alltså bestämd form för att följa Fredrik Lindströms påbud från hans programserie om dialekter som går på onsdagar i tvåan, vi norrlänningar tycks ju inte vara så noga med främst obestämd form i vårt minimalistiska och funktionella språkbruk)!

Att bli äldre - säger Young,  handlar kanske mest om accepterandets svåra konst.
På något sätt undvikligt!
Han hänvisar till Bob Dylan. Men tankarna kanske är allmängiltiga!

Alla vill bli gamla men ingen vill vara det (egen kommentar)!
Alla vill till himlen men ingen/få vill dö (Timbaktu)!

Sängen...........

- När Liszt spelar i kväll håller han havspedalen nedtryckt. (TT är bäst).

Grattis på födelsedan WA Mozart - 250 år, inte illa!

Kinabossarna censurerar, på hemmaplan - att nya Google-söktjänsten är censurerad. Coolt, egentligen rätt festligt.  Verkligheten överträffar dikten gång på gång!

Hård till medelhård dag på jobbet, hemma sent. Dan flöt på rätt så bra! Fick igång stämpeln. Det låter banalt att stämpla papper - men det är fán i mig svårt. Tänk dig själv ett vitt papper, typ A4. Det är ju inte bara att kleta dit en stämpel på måfå. Det behövs emapti och eftertanke - tro mig! Men skit i det nu!

Nu är det bira, bira, bira, bärs, bärs, bärs - som gäller, fast Alnödrickat får vänta tills imorron!

Får man säga att man är trött, döless på allting och saknar energi? Ingenting på TV:n, hål i skosulan, tomt i kylskåpet, fel på stämpeln på jobbet, vilket gjort det besvärligt att stämpla, vända och arkivera (papperna)! Suck!

Det är väl egentligen ganska normalt att ena dan är det tjo, hopp och hej. Nästa dag kan det vara färre inslag av  tjo, mindre hopp och mer nej än hej -  även om det inte behöver vara några besvärliga händelser som var för sig eller tillsammans gör tillvaron plågad!!

Imorron är en ny dag, med nya glädjeämnen och sen kommer helgen som på beställning

Idag blir det ett  inspirerande och positivt inlägg. Mina inlägg är ju vanligtvis inte direkt muntra och så! Bitvis rätt bitska - även om jag blivit betydligt snällare  i år jämfört med 2005.

Det finns ju väldigt mycket som  är positivt och inspirerande och jag började min sökning efter dagens  höjdpunkter genom att bläddra igenom Sundsvalls Tidning. Det går rätt fort.

Vad som är positivt eller  negativt finns ju naturligtvis  hos betraktaren.  Om en fabrik läggs ner kan det ju vara  tråkigt för dom som jobbar där. Men positivt, för andra om fabriken tillverkar produkter som inte är är bra för människa och miljö!

Trots hög sökambition fanns ingen direkt positiv artikel, typ blind, fattig, åttabarnsmor vinner 10 miljoner på trisslott, i Sundsvallaren idag. Inte ens på insändarsidan fanns några klang och jubelrop. Av åtta införda inlägg var inget direkt kul  och positivt inspirerande - rakt av!

Sundsvalls Tidning kunde inte hjälpa mig framåt i sökandet efter livets ljusglimtar. Synd.

Däremot såg jag på morrontv:n att Alzheimer-medicinerna verkar funka. Inte så att man blir frisk och får leva längre, snarare tycks livskvaliteten öka.  Bra - för det är nog en jobbig sjukdom på många sätt, skulle jag tro!

Sen läste jag i tidningen att tvillingar vanligtvis har något lägre IQ än enlingar! Det visste jag inte!

Slutligen såg jag på text:tv:n att Google kommer att leverera sin sökmotor till Kina - med inbyggt censurfilter! Det är ju verkligen inte kul - men  det är inte fullt lika grönjävligt som att kolla loggarna för att få veta vem som varit var och frågat hur?

Själv mår jag inte så pjåkigt. Sov den oskuldsfulles djupa sömn inatt - och nu har jag sen lunch. Solen skiner, Laila Freivalds är i Bangkok och snart är det helg. Och då ska jag gå loss på den nyinköpta  julsnapsen från Alnö! Lite avigt att köpa julsnaps i januari - men jag sätter viljeyttringen på kontot lokalpatriotism!

Ur led är tiden  - men inte julsnaps från Alnö, och inte vet jag om inlägget blev helgjutet positivt! Ett  blygsamt försök i  alla fall.

Jag såg att nån skrev nåt  om att  vara kroniskt trött - och det känns välbekant, fast ändå inte. Den som är kroniskt trött på riktigt, jag vill absolut inte nedvärdera någons upplevelse, kanske lider av någon bevärlig sjukdom eller så, då kan det nog kanske vara lite tyngre ändå, jämfört med oss som känner oss kroniskt  trötta, men egentligen kanske bara är normalt trötta. Nån som hänger med på resonemanget. Själv är jag för trött för det!

Jag läste i tidningen om att justitieministern i USA har begärt loggar på alla sökningar under en viss vecka, på vissa sökord -  hos Yahoo och Google. Yahoo har lämnat ut och Google vägrar. Jag har gjort min sista sökning på Yahoo - om jag säger så!

Det verkar som USA helt har gått överstyr i jakten på gud vet vad - inte kan det väl vara terrorister dom söker!

Har hela fundamentet "friheterna" i USA hamnat på "sophögen"!

USA har alltid gett sken av att värna yttrande-, tryck-, åsiktsfrihet. Fast ändå inte - i praktiken. Möjligen på pamfletter. Möjligen!

Om jag skulle söka på nitroglycerin på Yahoo och CIA skulle kolla. Då ligger jag illa till. Alla banktillgodohavanden skulle frysas, mina 4.314 kr hamnar i Limbo, jag blir klassad som terrorist, nån rättegång får jag inte, jag kommer inte att få veta vad jag anklagas för, kanske får semester på Cuba, en lång  - trots att jag egentligen bara vill kolla de aktiva beståndsdelarna i läkemedlet med samma namn!

Jag är orolig över USA:s nuvarande regims despotiskta och statsterroristiska drag. Dom får fán skärpa  sig till hösten då jag och Osbourne - förhoppningsvis - ska göra vår femte studieresa, med målet - the big Apple, staten New York, där Albany är huvudstad !

Ur led är tiden och i synnerhet de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna i USA. Eventuella sökningar på nätet får tills vidare göras med Google!

Min tanke var att skriva om dialekter som är en företeelse som ligger mig varmt om hjärtat. Tyvärr hamnar jag i tidsnöd genom att en närstående person - f.ö. samma person som med hot om milt våld förde undertecknad till ett snöigt Bergsåker i lördags - ville låna mitt feta bredband för att testa en webkamera. Man vill ju ligga i framkant inom det tekniska området - även om min fattningsförmåga är begränsad!

Inlägget om dialekter får anstå till en annan dag, men helt kan jag inte släppa frågan, även om den kanske glider över till slang, som möjligen är en variant av dialekt.

För några år sedan satt jag och Mats - även han norrlänning - och några andra och glammade, tror det vara på Idungatan, kanske Frejgatan.  Han berättade då med glädje om en händelse när ett glatt gäng, efter en förfest skulle dra vidare. Och nån fick i uppdrag att fixa en bulle!  Det är ju inte så kul i sig - men det blev ju lite muntrare när en i festgänget  - säkert norrlänning -  inte fattade innebörden av denna speciella bulle. Man ska helst inte ha  roligt på andras bekostnad - men det blev rätt kul. 

När Osbourne och jag är ute nån gång - det är väldigt sällan, men kul när det händer  -  kan han säga  på småtimmarna, d.v.s. ungefär vid elva, typ  tolv! Nu är det dags att  dra vidare.

Vi beställer en limpa, säger han!
Nej, säger jag - vi tar en bulle i stället!

En lustighet blir ju roligare om den upprepas enligt visst mönster, men bara till en viss gräns, därefter är det inte särskilt kul, snarare pinsamt, gränsen är hårfin! 

Ur led är tiden och tiden lär nog tyvärr släta ut dialekterna ytterligare.

Det är söndagkväll och allt är lugnt. Elin Sigvardsson, Anna Ternheim och John Holm (ikonen från 70-talet), hjälper till att skapa inspiration för dagens inlägg. På tal om något helt annat, jag vet inte vad det beror på - men så fort jag hör Slide med Goo Goo Doll får jag energi - fast det går över fort - men ändå! Mycket märkligt med  musikens inverkan på kropp och själv!

Det är svårt att förbigå snön! En meter föll i det glada Hudik igår. Avsevärt mindre men ändå så gott som en halvmeter i Sundsvall. Funderade igår om jag skulle fega ner mig och skippa V75 tävlingarna på Bergsåker. Det snöar friskt kring elva, jag ringer till  Tok-Hasse och frågar om han vill följa med! Han är fåordig - kanske beroende på att jag pratar för två.

Han förklarar sin livskris. Stadsbussarna la ner verksamheten i fredags eftermiddag och han fick traska hem i snöglopp från jobbet - vilket tog närmare en timme. Han lider fortfarande av denna veritabla skräckupplevelse. Men genom att tala vänligt med honom och ge uttryck för mycket förståelse (rent ut sagt empati) bestämmer han sig på stående fot att åter möta livet och var gör man lämpligast denna livs come back? Svaret är givet - Bergsåker.

Med hot om våld ordnar vi bilskjuts av närstående, till banan. Där trängs 2.100 själar. Trängs och trängs,   det borde vara mångdubbelt fler besökare - men många ändå med tanke på vädret.

Vi pratar om livet, spelar bort våra hundringar, åker hem, äter spagetti och köttfärssås, tar en rejäl single malt (Balvenie - mild och fin, liten rökighet, tack Tok-Hasse)  - och sammanfattar dagens vedermödar.

Ur led är tiden - och kusarna springer som dom vill.

PS. Någon annan - jag säger inte vem, har ställt i utsikt smakprov på den fina klassikern Ardbeg, men den får jag nog "se mig om i stjärnorna efter", och felet är helt mitt eget! 


 

Alla pratar om snö - och det är ingen dans på rosor!

Inte aktuellt

Inaktuell rapport!

Idag är det ingen skare. Det snöar och är åtta grader kallt och det känns!
Nu för tiden är man ju inte alls van vintern! .
Burr - sa Kasper när han såg en naken präst!
Det blir inte mycket skrivet idag. Jag får ladda för helgens
stordåd - då jag förhoppningsvis når min hundrade läsare.
Hemskt mycket hej

Imorse vid pass 07.15 - när jag gick från huset (egentligen radhuset - om man ska vara korrekt, och det ska man) till bilen var det skare, vilket  ibland kallas skarsnö! Med min dialektala bakgrund vill jag frimodigt hävda att det mest korrekta är att säga skare.

Lite förenklat kan skare sägas vara snö vars snökristaller har bundit samman och frusit till ett hårt "snö-lock". Skare bildas när det översta lagret av snötäcket tinar för att sedan åter frysa. Vanligtvis synonymt med snöskorpa och skarsnö.

Det är inte ofta det är skare nuförtiden.  Varför det är så, vet jag inte på rak arm! Det känns i alla fall speciellt att gå på skare! Det borde vara en mänsklig rättighet att nån gång få gå på skare! 

Varför tjatar jag nu om skare och inte t.ex. om Tsunamin och Göran Persson, eller annat? Jag har inget bra svar på den frågan. Kanske ändå!

Det som känns naturligt i min närmiljö kanske är exotiska - eller näst intill - fenomen för de tappra läsare som då och då besöker denna anspråkslösa blogg! 

En läsare från Örebro hörde av sig med tankar om snö! Vem vet - det kanske finns någon svensk i förskingringen, eller annan, som finns på betydligt varmare plats än Sundsvall och finner tanken på skare och vinter intressant och spännande! Vem vet?

Ur led är tiden - och även min kompis axel. 

PS: Jag vill påstå att jag inte är någon dilettant och ej heller dilletant - så det så, vilket meddelas endast på detta sätt. 

Jag tror att ett nytt modeord är på ingång!

Jag tycker att jag hör, läser och ser order dilettant i många olika sammanhang.

För oss som vill var lite förmer och typ - inne, gäller det att haka på ordtrenden nu när den är på väg upp - och innan den blivit var mans egendom.

Och dumpa ordet i rätt tid - när kreti och pleti vill vara med och göra sig märkvärdiga med "våra" fjollord! 

Javisst - det vet jag, men du som inte vet - får vackert slå upp SAOL.

Det är dags för den den femte och avslutande delen i Politikerskolan. De fem första delarna är den självklara bas alla lokalpolitiker bör känna till och använda sig av! Det finns också en påbyggnadskurs på fem lektioner som lämpar sig för de som vill gå vidare i den politiska karriären mot de hägrande köttgrytorna. Därutöver finns ett ytterligare program som består av tre lektioner, men då rör vi oss på en sådan retorisk nivå som få politiker behöver för att kunna behålla sin makt. Den ges blott på beställning och kostar 114.000 kr (exkl. moms). Därtill kommer restid då jag debiterar blygsamma 1.000 kr/timme. Utbildningen ges även i grupp men med max fem deltagare. Deltagare 2-5 får en rabatt på 2,5% på halva kurskostnaden d.v.s. 1.425 kr. För att förenkla det administrativa förfarandet gäller endast kontant betalning och vi bryr oss inte om några kvitton och så! Välkommen med anmälningar på min mail Först till kvarn! 

Politikerskolan - lektion fem.

Om du som politiker klantat dig ordentligt, men helst inte vill medge misstag - hänvisa då till begreppet mörkertal och byt tempus från den förflutna tid då allting gick snett till det ljusa nuet eller  framtiden, där vi finns i de bästa av världar.

Fråga: Varför tog det så lång tid för Sverige att få iväg flygplanen till Thailand efter tsunamin. Finland, Italien och Tyskland var iväg 2-3 dagar före Sverige. Varför?

Göran Persson (GP): Det finns ett stor mörkertal i frågan. Visserligen kanske, jag säger kanske kom andra länder iväg tidsmässigt före Sverige. Men de hade ju inte alls den utrustning vi hade i våra svenska plan!

Fråga: Är det verkligen på det sätt du påstår. Vi har kollat och grundbestyckningen i de plan som snabbt gick iväg från övriga länder var så gott som identisk jämfört med de svenska planen!  Hur förklarar du det?

GP: Jag säger bara att det finns ett stort mörkertal när vi börjar analysera de olika underlagen. Jag påstår  inte att något är rätt eller fel. Jag vet i alla fall att vi hade en fax med oss i första planet och en byråsekreterare fastkedjad vid den!

Fråga: Du har alltså inget svar på frågan jag ställer?

GP: Svaret är - för det första -  att det finns ett stor mörkertal och det har vi ju också klart visat. Och för det andra så har vi nu som då en fungerande krisorganisation och en regeringen som verkligen vinnlade sig om att aktivt avvakta. Krisorganisationen fungerar, allt annat fungerar också bra och kommer att fungera mycket bättre i framtiden. Det är mitt svar.

Fråga: Men varför klarade inte regeringen sin uppgift när den borde klara den - när Tsunamin orsakade den stora katastrofen.

GP: Det är uppenbart att den borgerliga alliansen och borgarpressen vill ha en socialdemokratisk syndabock. Dom vill göra partipolitik över människors olycka. Det är klassisk högerpolitik.  Regeringen klarade sin uppgift på ett bra sätt under svåra förhållanden, det finns ett stor mörkertal i lämnade uppgifter och det fanns en fungerande organisation på olika nivåer i Sverige som vi nu trimmat och gjort ännu bättre. Varför ska vi älta det som varit - är det inte dags att se framåt och utveckla vår beredskap och köpa nya faxmaskiner! Vi har också bett statssekreterna att föra dagbok över ringda och mottagna telefonsamtal.

Mörkertal är svårt att värja sig mot. Begreppet underminerar fakta, kan ge misstankar - kanske i alla fall, att det ligger nån liten sanning i de mest befängda påståenden! På ett smygande sätt. I kombination med att distansera sig från tidpunkten när fiaskot hände - till en nu- eller framtid, framstår som offensivt och kraftfullt. De som klagar och ställer besvärliga frågor upplevs jobbiga. Om man lägger på lite smörigt patos och  klankar på högerborgarna också - då går det att,  "koka soppa på en spik"! 

GP har en klockren seger på teknisk knock out i fjärde ronden. 

Det är inte lätt att vara snäll när kroppen värker. Kontorskroppen smärtar, mest i ryggen och där normalpersoner vanligtvis har muskler - men inte jag!  Allt är den förgrömmade trappens fel.  Ett plankstycke av fur,  tretton stycken normalsteg är nu slipad efter konstens alla regler.

För oss som tillhör kamratföreningen - tummen mitt i handen - är det ett stort steg att bestämma sig!

När beslutet omslipning väl är fattat gäller det att vara modig, uthållig och inte ge vika för minsta motstånds lag!  PON (point of no return) kommer snabbt.  När slipmaskinen väl når det första trappsteget finns ingen återvändo!

För att slipa en trapp behövs i huvudsak följande:

• Trapp
• Slipmaskin (med tillhörande partikeluppsamlare)
  
• Slippapper av olika grovlek
• Täckplast

Efter några timmars normalhårt slit törs jag säga att trappen ser förhållandevis bra ut,  träådringen syns - den ser ren, putsad och helt  okej ut - som vi brukar säga i kamratföreningen!

Däremot är det väl kanske lite värre med allt damm som nu finns i hela lägenheten. Javissst alla rum inklusive toa och klädkammare och förråd! Det gjorde jag bra! Partikeluppsamlaren funkade inte särskilt bra - men det var bara att köra på, varför ändra ett - som det tycktes då - vinnande koncept!  Och varför täcka möblerna mm för lite slipdamm? Det är ju bara fjolligt, onödigt och tar bort en massa tid från skapandet!!

Jag tror nog inte att dammet blir kvar så länge, kanske ett par månader eller så! Men det är sådana   smällar man får ta, när man blivit hjärtvätttad av alla heminrednings- och snickeriprogram som vevas i alla tv-kanaler.

Ur led är tiden - och ryggen!

Det är dags för lektion fyra i Politikerskolan.

Om du blir påkommen med misstag - hänvisa då till annat större, som gör att ditt misstag mindre. Det behöver inte vara relevanta jämförelser. Försök blanda bort korten så gott det går.

Fråga: Hur kom det sig att Sveriges hjälpinsatser vid Tsunamikatastrofen dröjde. Finland, Italien och Tyskland fick iväg sina flygmaskiner inom 1-2 dygn och för Sverige tog det drygt dubbla tiden. Varför?

Göran Persson (GP): Vi får ju inte glömma bort att det var över 200.000 döda, vilket krävde noggrann planering.

Fråga: Men det har ju inte med saken att göra. Varför tog det mer än dubbbelt så lång tid för Sverige att få iväg sina plan - jämfört med Finland, Italien och Tyskland.

GP: Vi hade ett internationellt perspektiv i frågan. Vi såg det viktigt att hjälpa till främst på Ceylon och biståndsministern avvaktade aktivt med åtgärder. Jag kollade ju - som alla vet numera - bara på Sky. Anitra hade blockerat den svenska Tv:n. Det var nåt heminredningsprogram hon absolut skulle se och då fick jag titta i sovrummet och där har vi bara Sky samt några andra skräpkanaler. Uppriktigt sagt hade jag bara vaga begrepp var Ache låg!

Fråga: Varför tog det så lång tid?

GP: Helt enkelt för att det var en stor katastrof med över 200.000 döda och då är det svårt att ha bara ett svenskt perspektiv.

Fråga: Då hade väl planen kunnat gå iväg till dom andra länderna i stället, ungefär samtidigt som planen lyfte från Finland, Tyskland och Italien?

GP: Det är lätt att tycka det men eftersom vi såg det som en större katastrof med flera hundra tusen drabbade, kanske miljoner - behövde vi planera insatserna.

Fråga. Behövde inte Finland, Italien och Tysklande planera sina insatser.

GP: Det måste du fråga dem om!

Lätt som en plätt - ordkriget  vunnet på knock out i femte ronden. Vem kan ifrågasätta det humanitära perspektivet, att se till även de fattiga i Indonesien och Sri Lanka och inte bara rikta hjälpfokus på några tusen svenska lyxturister i Thailand. Möjligen de drabbade och deras anhöriga samt Lottie Knutsson - som med dollartecken inristade  i pannan - desperat försökte få över resebyårernas ansvar och kostnader på regeringen. Hon lyckades bra. Nu är hon ute på föreläsningsturne. För 450 spänn får vi veta hur vi flyttar fokus utan att våra egentliga syften kommer i ljuset! Snart är hon minister hos Persson.  Sorgligt!

Lektion fyra blev en dubbel. Det räcker med en!

Även om jag inte är särskilt skrockfull (men lite ändå) kan jag inte helt bortse från att det idag är fredagen den trettonde! Varför utmana ödet genom olika provokationer.

Jag nöjer mig bara med att önska Göran Persson och hans regering trevlig lugn helg och förhoppning att eventuella större katastrofer bara må inträffa på kontorstid. Törs jag även skicka en hälsning också till kungen och önska honom lycka till med skatteplaneringen. Strålande Sickan, genialiskt att skatteplanera mot sig själv eftersom han redan är 100% skattefinansierad!

Själv ska jag begrunda min synder, de hittills gjorda och även de som kanske kommer - och när det är gjort, det går säkert ganska fort - ska jag titta på TV.

Auf wienerschnitzel - så länge, tappra läsekrets!

Repris av inlägg jag skrev den 30 december 2005.

"Kampen kring "köttgrytorna" har fått en nytt beklämmande inslag.
Den svenska speldrottningen Meg Tivéus (som fått smörjobbet efter godkännande av Göran Persson) lämnar jobbet som VD för Svenska Spel 2005. För att därefter utan karenstid övergå till annat arbete. Hon blir konsult och styrelseledamot i Boss Media som utvecklar digitala spelsystem mm.

Problemet - om det nu är ett problem - är att Tiveus i tidigare roll som VD gjorde stora "upphandlingar" till förmån för.......vilket företag tror ni??........Javisst - Boss Media!

När Tiveus konfronteras med frågor säger hon att det inte är något fel alls och att hon inte kan förstå att det ska bli diskussion om detta.

Andra bedömare - däribland jag - tycker kanske att uppdraget hos Boss Media snarare tycks vara en belöning för att hon i rollen som VD för Svenska Spel så välvilligt lagt många skattemiljoner rakt ner i knät på Boss Media - och nu är det pay back time! "

Ur led är tiden - men inte kring köttgrytorna - men kanske ändå:

Enligt dagens Aftonbladet

Toppchef misstänkt för korruption.
Svenska Spel tidigare vd Meg Tivéus misstänks för mutbrott i samband med upphandling av internetspel.

Det ska bli spännande att se hur saken utvecklas.

 

The constant gardener är årets hittills bästa film!

Den är regisserad av brasilianaren Fernando Meirelles (f-55), efter en novell av John le Carré (f-31), med Ralpth Finnes (f-62) och Rachel Wiesz (f-71) som huvudrollsinnehavare. Dom är bra men bäst är Bill Nighy (f-49) i sin biroll.

Filmen handlar om läkemedelsindustrin, kapitalets och politikers utsugning och förtryck av medicinbehövande i Afrika. Filmen har bra skådisar, är bra filmad med bra dialog.

Jag ger betyget 7 på en 10 gradig skala.

Av fyllhundar och barn får man höra sanningen!

Jag och grabben skulle köpa kläder på rea - mest han! Vi har ju inte direkt samma klädsmak och favvofärger - om man säger så, men det såg jag inte som något hinder i sammanhanget!

Glada i hågen åker vi iväg och det är klart att i trängseln kring "köttgrytorna" - i form av billigare kläder - väcks väl inte de ädlaste känslorna precis.  Mina små tips om färger och försynta påpekanden om att  något av de förevisade klädobjekten kanske såg aningen liten/litet ut, eller hade ovanligare färgsättning mm  - föll väl inte direkt i god jord!

När vi summerade vår quality time - kan jag konstatera att jag numera uppgraderats till mardröm.  De stödjande inslagen verkar inte har varit i majoritet. Jag ligger väl sannolikt inte på den bättre halvan när det gäller val av shoppingstöd. Jag sjönk nog i rankingen.

Men jag kommer ingen. Det är sådana smällar man får ta när man finns i ett socialt system, är 50+ (men känner sig yngre, flåt så mycket) och gillar enfärgat grått, svart och blått - och offensiva dagar, även rött.

Ur led är tiden - men barnen är det inte!

Här kommer lektion två i politikerskolan. En politikers uppgift/syfte är som regel att agera så  att hon/han blir omvald. Vilket är en förutsättning att behålla och kanske få nya uppdrag som t.ex. välavlönade styrelseposter,  välbetalda utredningsuppdrag, politiska tjänster bl.a. på UD, kanske som generaldirektör. Listan kan göras lång. Tänk vilket smöruppdrag att vara styrelseledamot i statliga monopolföretaget AB vin och Sprit, lyfta ett arvode på 200 tkr/år, åka runt och besöka vingårdar i hela världen. Lite avundsjuk blir man allt!

Då och då ställs dock obehagliga frågor från media och allmänheten till de allmännas företrädare. Då gäller det att vara på sin vakt.

Lektion två

På fel fråga svarar du på rätt fråga!

Det innebär att man inte varar på den fråga man får utan på en annan, ofarligare, eller svamlar!

Fråga: Göran Persson, är det rimligt att det tog så lång tid för den svenska regeringen att agera, när Tsunamin slog till på annandagen ifjol?

Persson: Vi hade en krisorganisation och de bästa förbindelser såväl med de nordiska länderna som Tyskland och Italien. Jag är mycket nöjd över hur väl de kontakterna kunde upprätthållas.

Fråga: Men varför tog det så lång tid för Sverige att komma igång med hjälp.

Persson: Jag pratade nyss med Thailands premiärminister och han uttryckte ett stort tack till hela svenska folket för all den hjälp som kommit.

Fråga: Men, Göran Person, frågan är -  varför den svenska regeringen verkade var handlingsförlamad  och inte förmådde agera förrän efter fyra, fem dagar?

Persson. Svaret är att det inte finns något borgerligt regeringsalternativ och det fanns det inte 2004 heller.

Fråga: Svar på vad?

Persson: Din fråga.

Fråga: Men jag frågar ju varför den svenska regeringen inte kunde hantera situationen. Svara på den i stället!

Persson: Det är ju det jag gör. Regeringen i Thailand är nöjd, det finns och fanns inget borgerligt alternativ. Jag kan inte vara mer öppenhjärtig än så!

Så här kan det hålla på hur länge som helst....................

Fortsättning följer.

I några kommande inlägg kommer jag att ge en grundkurs i politiskt arbete. Jag kommer att lämna några handfast tips - hur man som politiker bör agera i besvärliga situationer för att landa på "fötterna" - och därmed kunna klamra sig fast vid  "köttgrytorna",  ett tag till.  Håll till godo!

Lektion 1.

Ljug så länge det går. När det inte går länge - ta på dig nåt litet!

Om du som t.ex. Göran Persson då och då blir påträffad med näsan i honungasken och näsan inte borde vara där, påkommen med lögn eller annan besvärande situation - är det bara att följa instruktionen i lektion 1.

Som Göran Persson, har var ju helt off side på annandagen ifjol och han körde enligt regelboken, ljuga så länge det går, när det inte går längre, säger han att han måste vara ledig ibland (fast han aldrig är ledig), att det visst fanns en krisorganisation och sen var det där med faxet som inkommit till UD - eller hur var det med det?

Det lilla var alltså en känslosamt inlägg (vara ledig),  faxet och krisorganisationen. Om faxet bara kommit fram på rätt sätt hade allting varit frid och föjd, allting hade funkat och statsministern är ju ansvarig för faxmaskinen och den krisorganisation som fanns men inte fanns!  Skolexempel på praktisk användning av lektion 1.

Fortsättning följer.

Ariel Sharon har drabbats av stroke och hans politiska karriär är över. Den borde ha varit över för länge sedan och Sharon inburad på livstid för mord. Ariel Sharon har blod på sina händer.

1982 dödade han (visserligen indirekt - men ändå) ofattbara 450 - 3.500 Palestinska flyktingar, mest kvinnor och barn -  i flyktinglägren Shabra och Shatila i Beirut. Massakern pågick 40 fruktansvärda timmar och sen försökte Sharon klanen, på känt (amerikanskt manér) dölja allt i hopa, ljuga skylla ifrån sig, lova utredning och att dom ansvariga skulle sökas fram! Ansvar skulle utkrävas. Det blev inte mycket av med det!.

Sharon som då (1982) var försvarsminister hade ansvaret för flyktingarnas säkerhet i Beirut och full kännedom om händelseförloppet. I själva verket släppte de Israeliska bevakningsstyrkorna in den kristna Libanesiska milisen i flyktinglägret, i stället för att hålla dom ute.

Trots flera telefonsamtal till Sharon där situationen beskrevs ingående för honom, lyfte han inte ett finger för att hjälpa kvinnor och barn, som brutalt slaktades till döds - som djur!

Ariel Sharons eftermäle blir statsterrorist och massmördare, samt kompis till en annan antidemokrat och statsterrorist, George W Bush.

Jag har nog aldrig förstått mig på FN. I bästa fall har jag kanske förstått den roll organisationen förväntas ha för världsfreden och andra insatser. Men mest har jag förknippat  FN med saktfärdighet, byråkrati och korruption. Det är verkligen inte någon hedrande bild.

Men!
Häromdagen ramlade en pusselbit på plats när jag läste en artikel i  tidningen. Det var inte ny information men i artikeln redovisades mönster och samband som jag inte reflekterat över tidigare -  i vart fall inte på det sättet.

Där stod bl.a. att läsa att bland FN:s medlemstater finns många länder där fattigdom råder, där det saknas demokratiska  institutioner, där det finns diktaturer med varierande grad av förtryck samt en massa I-länder med olika grad av fungerande demokrati och slutligen har vi olika religiösa värderingar som hänger som en våt filt över alltihopa!

Det kan inte vara lätt att navigera bland dessa blindskär i omöjliga sammanhang, där eld ska förenas med  vatten, och svart med  vitt  utan att nyanser ska tillåtas förändras. Det kanske kan förstås att saker och ting tar tid och att det är besvärligt att göra allt det svåra som måste göras bl.a. i fördelningen av begränsade resurser.

Det går ju verkligen inte att försvara korruption, byråkrati och saktfärdighet. Men det gäller  kanske att ha rimliga förväntningar på vad FN kan åstadkomma. Den ev. korruption som finns i FN är kanske en spegling av de korrupta traditioner som bl.a. finns i Afrika, där 900 miljarder/år (jag tror det var SEK) går direkt ner i krigsherrars och korrupta regeringstjänstemäns djupa samvetslösa fickor!

Hur ska FN kunna vara en del i att bygga upp levnadsvillkoren även för de som inte når fram till köttgrytorna, är frågan? 

Någon annan världsorganisation finns inte och går inte heller att skapa inom rimlig tid, men nånting måste göras, frågan är vad?

Ur led är tiden - och inte minst Förenta Nationerna

Det är vinter och det är också vinterväder. Noll grader var det när jag startade bilresan till jobbet och minus fyra när jag kom fram. Vanligtvis lyssnar jag först på nyheterna i P1 när jag satt mig i bilen och försiktigt rullar iväg. När jag ledsnat på alla eländesbeskrivningar från olika världsdelar byter jag efter en stund till någon av musikkanalerna.

Jag möter först Tommy Nilsson som sjunger
Öppna din dörr
Och då tänker jag lakoniskt. Den som stängt den får väl öppna den. Det är väl inget att snacka om. Djupare metaforer strax före åtta på morgonen biter inte på mig! Fast det visar sig rätt snart att det gör det - och med besked, när Uno Svenningsson ljusa stämma fyller kupén! 
 
Mäktiga flod, vart för du mig nu
du fyller mitt inre med lust
jag hör inte längre nån tvivlande röst
den är tyst och stilla inom mig:
det finns ingen framtid
om vi inte kan tro på varann
nej det finns ingen framtid
om vi inte kan tro på varann
du viskar i mitt öra
det jag helst av allt vill höra
det som ger människan hopp
och viljan att leva

Det är ju alldeles säkert (eller nästan säkert) att det finns en religiös underton i den texten. Det är också fullständigt säkert att det inte går att leva helt ensam sett i ett kropp/själ sammanhang. Jag tror att det absolut värsta man kan göra mot någon medmänniska nog är - att isolera den från kontakter. Då är döden nära! Men det var kanske inte det jag först tänkte på heller.
Mina fördomar för mig då till den kristna högern i USA som inte ens drar sig för mord. Jag tänker då på de läkare de tar av daga för att de är välvilligt inställda till aborter mm. Då verkar inte livet lika mycket värt – och det är det tydligen inte heller om någon har en annan tro än den kristna! Suck!

Det är inte så lätt att vara kreativ dan efter dan före. Även om det var lugnt och värdigt på alla sätt tar nyårsnatten musten ur en på något sätt.

Det som möjligen skulle kunna sägas, eller snarare skrivas är nåt om alla intressanta ordbildningar där man plockar in ett O  före ordet.

• o praktisk
• o begåvad
• o struktuerad
• o tålig
• o trogen
• o äten (fast då är det mycket dialekt)
• o  i (kan nåt vara oi? - kanske!)

Det kan bli hur språkligt intressant som helst!

Om man t.ex. bor i Söderhamn. Där det f.ö. är rätt trevligt att bo. Där och i större delen av Hälsingland hänger man sig att:

• gräva gröpper (d.v.s. en vanlig dialektal beskrivning för att gräva en eller flera gropar)

Den ordvändningen går verkligen inte av för hackor. 

Ur led är tiden - men språket är det inte!