Gott nytt år
Egentligen borde jag skriva om alla de många bra personer som på olika sätt gör stordåd!
Utan egen vinning och för den goda sakens skull tas det hand om gamla och sjuka, det arbetas ideellt, nattvandras, stås i soppkök, samlas in pengar för goda ändamål, arbetas ideellt med svårt sjuka och på annat sätt plågade i tredje världen, skjutsas till sjukhus, kyrka och banken! Listan kan göras lång.
Utan det goda - i pengar oavlönade - arbetet skulle samhället inte fungera
Det gör många hjältedåd av enskilda personer och grupper som nästan inte alls uppmärksammas.
Jag hurrar och skålar för alla de som gjort gott i år och för de och andra som kommer att göra hjältedåd nästa år - och som gör det utan att förvänta sig något erkännande för det!
Respect!
Gott nytt år
Utan egen vinning och för den goda sakens skull tas det hand om gamla och sjuka, det arbetas ideellt, nattvandras, stås i soppkök, samlas in pengar för goda ändamål, arbetas ideellt med svårt sjuka och på annat sätt plågade i tredje världen, skjutsas till sjukhus, kyrka och banken! Listan kan göras lång.
Utan det goda - i pengar oavlönade - arbetet skulle samhället inte fungera
Det gör många hjältedåd av enskilda personer och grupper som nästan inte alls uppmärksammas.
Jag hurrar och skålar för alla de som gjort gott i år och för de och andra som kommer att göra hjältedåd nästa år - och som gör det utan att förvänta sig något erkännande för det!
Respect!
Gott nytt år
Elakare (igen)
Tyvärr - kära läsare - är jag rätt nötig med min "politiska kritik". Jag kommer att byta spår och bli mer vänlig på nya året, men jag tar mig friheten att än en gång lämna synpunkter om efterbörden av Tsunami-katastrofen. Vidare vill jag lämna rapport om kampen kring "köttgrytorna"!
Jag börjar med Tsunamin.
När Mikael Sjöberg utsågs till ny generaldirektör för Arbetslivsinstitutet blev han kritiserad för att han saknar forskarbakgrund och för att han är kusin till statsministern. Det visar sig nu också att Sjöberg - som vid tidpunkten för Tsunamin - var statsekreterare på socialdepartement personligen STOPPADE tidiga hjälpinsatser. Det var fint gjort. Om statsekreteraren - som dessutom är kusin med GP - säger sitt, så uppfattas det nog på många håll i det politiska "säckgänget" och de "politiskt tillsatta topptjänstemännen" - att det är statsministern själv som talar. Det börjar klarna - varför inget "politiskt" hände - när det borde hänt! Det står också klart att statsrådsberedningen tog över ansvar som UD borde haft. Statssekreterare Lars Danielsson gav order till UD och då blev kabinettsekreterare Hans Dahlgren ledsen, och började sura, gjorde inget. Laila Freivalds var på teatern och Ylva Johansson åkte på semester den 28 december 2004. Man häpnar över regeringsföreträdarnas brist på engagemang!
Fråga om vem som ringde vem på annandagen ifjol är ju bara trams och egentligen en ickefråga. Sanningen är ju att regeringen var handlingsförlamad och det var och är Göran Perssons fel.
Kampen kring "köttgrytorna" har fått en nytt beklämmande inslag.
Den svenska speldrottningen Meg Tivéus (som fått smörjobbet efter godkännande av Göran Persson) lämnar jobbet som VD för Svenska Spel 2005. För att därefter utan karenstid övergå till annat arbete. Hon blir konsult och styrelseledamot i Boss Media som utvecklar digitala spelsystem mm.
Problemet - om det nu är ett problem - är att Tiveus i tidigare roll som VD gjorde stora "upphandlingar" till förmån för.......vilket företag tror ni??........Javisst - Boss Media!
När Tiveus konfronteras med frågor säger hon att det inte är något fel alls och att hon inte kan förstå att det ska bli diskussion om detta.
Andra bedömare - däribland jag - tycker kanske att uppdraget hos Boss Media snarare tycks vara en belöning för att hon i rollen som VD för Svenska Spel så välvilligt lagt många skattemiljoner rakt ner i knät på Boss Media - och nu är det pay back time!
Ur led är tiden - men inte kring köttgrytorna!
Jag börjar med Tsunamin.
När Mikael Sjöberg utsågs till ny generaldirektör för Arbetslivsinstitutet blev han kritiserad för att han saknar forskarbakgrund och för att han är kusin till statsministern. Det visar sig nu också att Sjöberg - som vid tidpunkten för Tsunamin - var statsekreterare på socialdepartement personligen STOPPADE tidiga hjälpinsatser. Det var fint gjort. Om statsekreteraren - som dessutom är kusin med GP - säger sitt, så uppfattas det nog på många håll i det politiska "säckgänget" och de "politiskt tillsatta topptjänstemännen" - att det är statsministern själv som talar. Det börjar klarna - varför inget "politiskt" hände - när det borde hänt! Det står också klart att statsrådsberedningen tog över ansvar som UD borde haft. Statssekreterare Lars Danielsson gav order till UD och då blev kabinettsekreterare Hans Dahlgren ledsen, och började sura, gjorde inget. Laila Freivalds var på teatern och Ylva Johansson åkte på semester den 28 december 2004. Man häpnar över regeringsföreträdarnas brist på engagemang!
Fråga om vem som ringde vem på annandagen ifjol är ju bara trams och egentligen en ickefråga. Sanningen är ju att regeringen var handlingsförlamad och det var och är Göran Perssons fel.
Kampen kring "köttgrytorna" har fått en nytt beklämmande inslag.
Den svenska speldrottningen Meg Tivéus (som fått smörjobbet efter godkännande av Göran Persson) lämnar jobbet som VD för Svenska Spel 2005. För att därefter utan karenstid övergå till annat arbete. Hon blir konsult och styrelseledamot i Boss Media som utvecklar digitala spelsystem mm.
Problemet - om det nu är ett problem - är att Tiveus i tidigare roll som VD gjorde stora "upphandlingar" till förmån för.......vilket företag tror ni??........Javisst - Boss Media!
När Tiveus konfronteras med frågor säger hon att det inte är något fel alls och att hon inte kan förstå att det ska bli diskussion om detta.
Andra bedömare - däribland jag - tycker kanske att uppdraget hos Boss Media snarare tycks vara en belöning för att hon i rollen som VD för Svenska Spel så välvilligt lagt många skattemiljoner rakt ner i knät på Boss Media - och nu är det pay back time!
Ur led är tiden - men inte kring köttgrytorna!
Lurade
Lottie Knutsson är enligt Aftonbladet årets kvinna. Så här skriver Åsa Mattsson i Aftonbladet.
"Hela året har präglats av jättevågen, tsunamin, så egentligen är det inte underligt att Lottie Knutson, Fritidsresors informationsdirektör, denna madonnalika kvinna med så mycket pondus, vann över både Kajsa Bergqvist, Robyn och Elena Paparizou. Det här var inte glädjens år eller den lustfyllda triumfens år, detta var eftertankens år, smärtans år, när många bearbetade plågsamma insikter, när livets sprödhet blev så tydlig. Så mycket raserades det här året, så mycket tillit, så många förhoppningar, så många drömmar om paradiset och värmen. Så många planscher av vita stränder och palmer har rivits ner från väggarna. Om vi tar det i siffror så har hela 88.206 läsare röstat i Årets Kvinna 2005 och det är ändå väldigt roligt".
Man tar sig för pannan!
Lottie Knutssons enda bedrift (och det är inte illa) är att hon - kraftfullt stödd av sin man Mats Knutsson på statstv:n`s Aktuellt - lurade skjortan av hela svenska folket och den samlade mediaeliten.
Knutsson lyckades föra över hela Tsunami ansvaret från resebyråerna till staten på en "grisblink", genom ivrigt rapporterande i alla media, där hon p.g.a svågerpolitik och vänskapskorruption fick hur mycket utrymme som helst!!
Nu belönas hon för sitt falskspel genom att utses till Årets kvinna.
Ska man skratta eller gråta?
Vi svenskar älskar smooth talk och skyr som pesten kritisk granskning! Inte får väl hon, Knutsson, som är så "söt och rar" och redig - misstänkas ha ekonomiska motiv med sina krokodiltårar"!
Ur led är tiden - och vi svenskar blir dummare och dummare.
"Hela året har präglats av jättevågen, tsunamin, så egentligen är det inte underligt att Lottie Knutson, Fritidsresors informationsdirektör, denna madonnalika kvinna med så mycket pondus, vann över både Kajsa Bergqvist, Robyn och Elena Paparizou. Det här var inte glädjens år eller den lustfyllda triumfens år, detta var eftertankens år, smärtans år, när många bearbetade plågsamma insikter, när livets sprödhet blev så tydlig. Så mycket raserades det här året, så mycket tillit, så många förhoppningar, så många drömmar om paradiset och värmen. Så många planscher av vita stränder och palmer har rivits ner från väggarna. Om vi tar det i siffror så har hela 88.206 läsare röstat i Årets Kvinna 2005 och det är ändå väldigt roligt".
Man tar sig för pannan!
Lottie Knutssons enda bedrift (och det är inte illa) är att hon - kraftfullt stödd av sin man Mats Knutsson på statstv:n`s Aktuellt - lurade skjortan av hela svenska folket och den samlade mediaeliten.
Knutsson lyckades föra över hela Tsunami ansvaret från resebyråerna till staten på en "grisblink", genom ivrigt rapporterande i alla media, där hon p.g.a svågerpolitik och vänskapskorruption fick hur mycket utrymme som helst!!
Nu belönas hon för sitt falskspel genom att utses till Årets kvinna.
Ska man skratta eller gråta?
Vi svenskar älskar smooth talk och skyr som pesten kritisk granskning! Inte får väl hon, Knutsson, som är så "söt och rar" och redig - misstänkas ha ekonomiska motiv med sina krokodiltårar"!
Ur led är tiden - och vi svenskar blir dummare och dummare.
Snällare
Jag tänkte jag skulle skriva ett snällare inlägg - för en gång skull. Om man skannar av tidigare inlägg är väl några rätt bitiga - om jag får säga det själv.
Julen är onekligen en speciell högtid. När man läser om vad som hänt under julhelgen då blir man lite bekymrad. Det verkar vara mycket våld som florerar i stugorna. Det finns säkert stress, fylla, förväntningar och förhoppningar. Och vid rätt (o)mix verkar det kunna slå över och bli lite "dålig stämning"! En kvinna (men det hade lika gärna kunnat vara en man - det hade till och med varit troligare) "masserade" i julhelgen sin "styvson" och sen sin man med en yxa i huvudhöjd. Inte med den trubbiga delen - vilket i sig låter smärtsamt - utan med den vassa delen.
Illa, illa - med sådana vänner behöver man inga fiender!
Sen följetongen Göran Persson. Jag inser att han har ett svårt jobb och att han gör så gott han kan! Snällare än så kan jag inte vara.
Det kanske går att styra människors värderingar och att det finns organisatoriska värderingar. Det är säker jag som inte fattar. Heja Migrationsverket och lycka till med dom nya värderingarna. Själv skulle jag kanske snarare rekommendera användandet av sunt förnuft. Det är ju ingen höjdare att skrika åt en blind att vederbörande ska titta på en tjänsteman, som vrålar i högan sky! Det borde vara rätt lätt att komma åt dessa avarter i beteenden. Börja med att prata med, och utbilda cheferna - det är dom som mest präglar arbetsgruppens sätt att vara.
Fast jag förstår Migrationsverket. Det låter onekligen mer imponerande att använda ord som handlingsplaner, etiska koder, värdegrund, arbetsprocesser, ensa, organisatoriska värderingar och liknande - än att säga sunt förnuft.
Ur leden är tiden liksom det sunda förnuftet.
Julen är onekligen en speciell högtid. När man läser om vad som hänt under julhelgen då blir man lite bekymrad. Det verkar vara mycket våld som florerar i stugorna. Det finns säkert stress, fylla, förväntningar och förhoppningar. Och vid rätt (o)mix verkar det kunna slå över och bli lite "dålig stämning"! En kvinna (men det hade lika gärna kunnat vara en man - det hade till och med varit troligare) "masserade" i julhelgen sin "styvson" och sen sin man med en yxa i huvudhöjd. Inte med den trubbiga delen - vilket i sig låter smärtsamt - utan med den vassa delen.
Illa, illa - med sådana vänner behöver man inga fiender!
Sen följetongen Göran Persson. Jag inser att han har ett svårt jobb och att han gör så gott han kan! Snällare än så kan jag inte vara.
Det kanske går att styra människors värderingar och att det finns organisatoriska värderingar. Det är säker jag som inte fattar. Heja Migrationsverket och lycka till med dom nya värderingarna. Själv skulle jag kanske snarare rekommendera användandet av sunt förnuft. Det är ju ingen höjdare att skrika åt en blind att vederbörande ska titta på en tjänsteman, som vrålar i högan sky! Det borde vara rätt lätt att komma åt dessa avarter i beteenden. Börja med att prata med, och utbilda cheferna - det är dom som mest präglar arbetsgruppens sätt att vara.
Fast jag förstår Migrationsverket. Det låter onekligen mer imponerande att använda ord som handlingsplaner, etiska koder, värdegrund, arbetsprocesser, ensa, organisatoriska värderingar och liknande - än att säga sunt förnuft.
Ur leden är tiden liksom det sunda förnuftet.
Mellan
Det blev märkvärdigt tyst om Migrationsverket. Allt fokus tycks ha hamnat på Tsunami-katastrofen och minnesstunder och annat - året efter!
Själv har jag svårt med av staten utlyst kollektiv sorg. Det kan vara svårt att sörja på befallning och sorgen har många ansikten. Jag inser och förstår att andra har andra behov. Kanske kan tröst och hjälp fås genom rådet för stöd och samordning av stöd till de som drabbades av flodvågskatastrofen, som leds av Kerstin Wigzell. Även hon tillsatt av Göran Persson. Vi har fått många nya myndigheter och råd under Göran Perssons ledning. Han verkar ha stor "släkt"!
Däremot har jag mycket svårt för den kampanj som nu förs mot Laila Freivalds. Enough is enough. Innan var hon en medelbra utrikesminister, och hon är inte sämre nu - än innan. Låt människan få en chans. Vad hon än gör blir det fel! Att vara med funkar inte - att inte vara med funkar inte heller!
Ansvaret för debaclet ligger helt på Göran Persson och de matkstrukturer - koncentration av makt, och svågerpolitik han under många år hängett sig åt.
Under hela 2000-talet har Göran Persson varit - och är i ökande grad - en olycka för Sverige. Utspelet på annandagen att det visst fanns en krisorganisation (som visserligen inte fungerade - men ändå - typ) och att han minsann som statsminister måste få vara ledig ibland - även om han alltid jobbar, väcker ju inte omedelbar sympati!
Som normgivare och symbol skickar han alldeles fel signaler till medborgarna, och särskilt de anställda i stat, kommuner och landsting. Hur blir det i den offentliga världen om högre och medelhöga chefer härmar Perssons beteenden. Lite orolig kan man nog bli!
Opersonliga Perssons - som det får uppfattas av omvärlden/mig - maktfullkomlighet (ovilja att ta ansvar, alternativt skylla på andra eller ovilja att ta befälet när det behövs) har också - inbillar jag mig fast det har jag inget som helst belägg för - spillt över på den privata sfären där berikandet kring de där belägna köttgrytorna, under senare år har antagit astronomiska mått! Jag nöjer mig med att konstatera att privata näringslivets excesser i bonusberikanden har tillkommit under Perssons tid som finans- och statsminister.
Tok gör som tok säger!
Själv har jag svårt med av staten utlyst kollektiv sorg. Det kan vara svårt att sörja på befallning och sorgen har många ansikten. Jag inser och förstår att andra har andra behov. Kanske kan tröst och hjälp fås genom rådet för stöd och samordning av stöd till de som drabbades av flodvågskatastrofen, som leds av Kerstin Wigzell. Även hon tillsatt av Göran Persson. Vi har fått många nya myndigheter och råd under Göran Perssons ledning. Han verkar ha stor "släkt"!
Däremot har jag mycket svårt för den kampanj som nu förs mot Laila Freivalds. Enough is enough. Innan var hon en medelbra utrikesminister, och hon är inte sämre nu - än innan. Låt människan få en chans. Vad hon än gör blir det fel! Att vara med funkar inte - att inte vara med funkar inte heller!
Ansvaret för debaclet ligger helt på Göran Persson och de matkstrukturer - koncentration av makt, och svågerpolitik han under många år hängett sig åt.
Under hela 2000-talet har Göran Persson varit - och är i ökande grad - en olycka för Sverige. Utspelet på annandagen att det visst fanns en krisorganisation (som visserligen inte fungerade - men ändå - typ) och att han minsann som statsminister måste få vara ledig ibland - även om han alltid jobbar, väcker ju inte omedelbar sympati!
Som normgivare och symbol skickar han alldeles fel signaler till medborgarna, och särskilt de anställda i stat, kommuner och landsting. Hur blir det i den offentliga världen om högre och medelhöga chefer härmar Perssons beteenden. Lite orolig kan man nog bli!
Opersonliga Perssons - som det får uppfattas av omvärlden/mig - maktfullkomlighet (ovilja att ta ansvar, alternativt skylla på andra eller ovilja att ta befälet när det behövs) har också - inbillar jag mig fast det har jag inget som helst belägg för - spillt över på den privata sfären där berikandet kring de där belägna köttgrytorna, under senare år har antagit astronomiska mått! Jag nöjer mig med att konstatera att privata näringslivets excesser i bonusberikanden har tillkommit under Perssons tid som finans- och statsminister.
Tok gör som tok säger!
Värderingar
Om man följer det som händer på Migrationsverket är det kanske ingen direkt hedrande bild som reflekteras i myndighetens inre arbete och i kontakter med asylsökande. Man firar med champagne när man lyckats "kasta ut" en besvärlig klient och man är otrevlig mot klienter i största allmänhet - enligt axplock, ivrigt refererat i media. Sanningen torde dock vara att dom allra flesta anställda är bra personer som gör sitt yttersta för att göra ett bra jobb. Blåbär finns det i alla organisationer.
Även om man ska ta det som skrivs i tidningar och sägs/visas i radio/tv med "en nypa salt" - så är det ändå lite "uppförsbacke" för M-verket just nu!
Men det är egentligen inte det jag vill ta upp. Det som ligger mig varmare om hjärtat är det nya fikonspråket som utbreder sig i företag, organisationer och myndigheter - som bl.a. går i riktning mot att organisationer, medarbetare och chefer ska ha vissa (godkända) värderingar.
Migrationsverkets GD, Janna Valik - säger hårt pressad - att det som hänt strider mot etablerade värderingar hos myndigheten. Hon är inte ensam makthavare som säger så - icke förty är det hon säger ren trams, och absolut inget värt! Hon kan väl inte på fullt allvar mena att en myndighet kan ha värderingar. Eller så har hon definierat om begreppet värderingar till någon annan betydelse än just värderingar.
Det Valik borde säga är att det som hänt strider mot lagar, förordningar, instruktioner och annat. Även om Valik - som är tillsatt av Göran Persson - och andra politiska makthavare säkert gärna vill styra anställdas värderingar, så är det en omöjlighet.
Värderingarna, det vill säga det varje person innerst inne tänker och tycker om "livet" i vid mening etableras tidigt - i unga år. Det går inte att beordra en person att ändra värderingar. Den egna individen kanske inte heller kan ändra sina innersta uppfattningar - även om den skulle vilja!
Om jag säger så här. Mina värderingar vill jag faktiskt ha för mig själv. Men om jag jobbar t.ex. åt Migrationsverket då måste jag följa de regler som gäller där, och inte bete sig som ett praktarschle (det vill säga göra saker som inte är bra) - och då behöver man inte blanda in begrepp som värderingar.
Även om man ska ta det som skrivs i tidningar och sägs/visas i radio/tv med "en nypa salt" - så är det ändå lite "uppförsbacke" för M-verket just nu!
Men det är egentligen inte det jag vill ta upp. Det som ligger mig varmare om hjärtat är det nya fikonspråket som utbreder sig i företag, organisationer och myndigheter - som bl.a. går i riktning mot att organisationer, medarbetare och chefer ska ha vissa (godkända) värderingar.
Migrationsverkets GD, Janna Valik - säger hårt pressad - att det som hänt strider mot etablerade värderingar hos myndigheten. Hon är inte ensam makthavare som säger så - icke förty är det hon säger ren trams, och absolut inget värt! Hon kan väl inte på fullt allvar mena att en myndighet kan ha värderingar. Eller så har hon definierat om begreppet värderingar till någon annan betydelse än just värderingar.
Det Valik borde säga är att det som hänt strider mot lagar, förordningar, instruktioner och annat. Även om Valik - som är tillsatt av Göran Persson - och andra politiska makthavare säkert gärna vill styra anställdas värderingar, så är det en omöjlighet.
Värderingarna, det vill säga det varje person innerst inne tänker och tycker om "livet" i vid mening etableras tidigt - i unga år. Det går inte att beordra en person att ändra värderingar. Den egna individen kanske inte heller kan ändra sina innersta uppfattningar - även om den skulle vilja!
Om jag säger så här. Mina värderingar vill jag faktiskt ha för mig själv. Men om jag jobbar t.ex. åt Migrationsverket då måste jag följa de regler som gäller där, och inte bete sig som ett praktarschle (det vill säga göra saker som inte är bra) - och då behöver man inte blanda in begrepp som värderingar.
Baksnack
Julstressen sliter i ben och märg, plågar hög som låg - man och kvinna.
Bakom mig i matkön hör jag en röst säga.
- Jag får lust att nypa dig i stjärten.
När jag med blygselns rodnad på kinderna inser att hon menar mig, säger jag.
- Trevligt - men jag har tyvärr ingen tid ledig för det just nu, julen du vet, jag försöker peta in dig på ett återbud i januari.
Visserligen tycker jag själv att jag - för min ålder - har en relativt välformad, rätt fast, lagom stor och högt belägen bakdel, men därmed inte sagt att den ska nypas i av kreti och pleti!
Det var bättre förr - när könsrollerna var intakta och inte eroderar, som de gör nu!
Jag kan inte låta bli att fundera på varför hon sa, nypa och inte klappa? Hon menar väl inte att
jag är ett stort arschel!
Fán vet!
Ur led är tiden och trakasserierna likaså!
Bakom mig i matkön hör jag en röst säga.
- Jag får lust att nypa dig i stjärten.
När jag med blygselns rodnad på kinderna inser att hon menar mig, säger jag.
- Trevligt - men jag har tyvärr ingen tid ledig för det just nu, julen du vet, jag försöker peta in dig på ett återbud i januari.
Visserligen tycker jag själv att jag - för min ålder - har en relativt välformad, rätt fast, lagom stor och högt belägen bakdel, men därmed inte sagt att den ska nypas i av kreti och pleti!
Det var bättre förr - när könsrollerna var intakta och inte eroderar, som de gör nu!
Jag kan inte låta bli att fundera på varför hon sa, nypa och inte klappa? Hon menar väl inte att
jag är ett stort arschel!
Fán vet!
Ur led är tiden och trakasserierna likaså!
Pinter inspiration
Det blir ingen fortsättning på deja vu - Lundell, idag! Tvåan kommer senare.
Julen står för dörren! Var kom den ifrån? Så snabbt och oberäkneligt!
Här kommer ett Harold Pinterskt inspirerat brandtal.
Om man nu ska hetsa upp sig lite grand, är definitivt George W Bush och USA en tacksam måltavla.
Senaste tv-talet avhölls tydligen från Ovala rummet - som under Bill Clinton senare presidenttid enligt folkhumorn gick under namnet Orala rummet.
Bush försöker nu slå blå dunster - i västvärlden och det amerikanske folket - genom att påstå att intåget i Irak hade sin grund i önskemål om att etablera demokrati i Irak. Pyttsan!
Vidare att störta Saddam så att han inte skulle kunna använda sina påstådda massförstörelsevapen! Ska man skratta eller gråta!
Det är ju bara trams alltihopa - det Bush säger.
Alla förstår ju att i själva verket är det kontrollen över den livsviktiga oljan USA är ute efter.
USA har ju stött ett otal rena fascistregimer under de senaste 50 åren - och paradoxalt även Saddam Hussein, innan han kom i onåd. När han inte längre ville vara knähund och USA-lakej, då gick det snett. Rejält snett (för honom)! Chile och Pinochet är ett annat USA-terrorbrott i nutid.
Demokratin USA säger sig företräda lär nog de allra flesta länder vilja vara utan!
Saddams massförstörelsevapen verkar mest ha bestått i munväder, glasspinnar och myggnät.
Det visste ju Bush innan han beslöt tillgripa statsterrorism och invadera Irak.
Bush visste ju att hans egen säkerhetstjänst inte hade någon konkret information.
Men eftersom sanningen inte förefaller särskilt viktig för Bush - var det bara att rusta för krig!
Kanske fick han order av den egna oljelobbyn - vars mandat han sitter på som president - att vidtaga erforderliga åtgärder, som det ibland brukar kallas på diplomatspråk. Och det gjorde han med besked.
När det mesta går snett - ja egentligen allt utom oljekontrollen, för den släpper dom aldrig - och hemmaopinionen börjar knorra över för många dödade amerikanske soldater, då är det dags för en pudel. Han och Göran Persson verkar f.ö. ha gått på samma "pudelutbildning". Bush säger att han tar ansvaret och att han blivit felinformerad.
Törs man fråga hur Bush avser att ta sitt ansvar?
Törs man lita på en president som bedriver statsterrorism, inte respekterar internationella lagar och konventioner, medvetet undanhåller sakkunniga och det amerikanska folket m.fl. fakta, har en verklighetsuppfattning som få andra, utan domstolsbeslut på eget bevåg gör intrång i människors e-post och som "grädde på moset" - spärrar in såväl (säkert) skyldiga som (sannolikt) oskyldiga människor på Guantanamo på Cuba hur länge som helst utan lagsökning och rättegång.
Jag är skeptisk!
Julen står för dörren! Var kom den ifrån? Så snabbt och oberäkneligt!
Här kommer ett Harold Pinterskt inspirerat brandtal.
Om man nu ska hetsa upp sig lite grand, är definitivt George W Bush och USA en tacksam måltavla.
Senaste tv-talet avhölls tydligen från Ovala rummet - som under Bill Clinton senare presidenttid enligt folkhumorn gick under namnet Orala rummet.
Bush försöker nu slå blå dunster - i västvärlden och det amerikanske folket - genom att påstå att intåget i Irak hade sin grund i önskemål om att etablera demokrati i Irak. Pyttsan!
Vidare att störta Saddam så att han inte skulle kunna använda sina påstådda massförstörelsevapen! Ska man skratta eller gråta!
Det är ju bara trams alltihopa - det Bush säger.
Alla förstår ju att i själva verket är det kontrollen över den livsviktiga oljan USA är ute efter.
USA har ju stött ett otal rena fascistregimer under de senaste 50 åren - och paradoxalt även Saddam Hussein, innan han kom i onåd. När han inte längre ville vara knähund och USA-lakej, då gick det snett. Rejält snett (för honom)! Chile och Pinochet är ett annat USA-terrorbrott i nutid.
Demokratin USA säger sig företräda lär nog de allra flesta länder vilja vara utan!
Saddams massförstörelsevapen verkar mest ha bestått i munväder, glasspinnar och myggnät.
Det visste ju Bush innan han beslöt tillgripa statsterrorism och invadera Irak.
Bush visste ju att hans egen säkerhetstjänst inte hade någon konkret information.
Men eftersom sanningen inte förefaller särskilt viktig för Bush - var det bara att rusta för krig!
Kanske fick han order av den egna oljelobbyn - vars mandat han sitter på som president - att vidtaga erforderliga åtgärder, som det ibland brukar kallas på diplomatspråk. Och det gjorde han med besked.
När det mesta går snett - ja egentligen allt utom oljekontrollen, för den släpper dom aldrig - och hemmaopinionen börjar knorra över för många dödade amerikanske soldater, då är det dags för en pudel. Han och Göran Persson verkar f.ö. ha gått på samma "pudelutbildning". Bush säger att han tar ansvaret och att han blivit felinformerad.
Törs man fråga hur Bush avser att ta sitt ansvar?
Törs man lita på en president som bedriver statsterrorism, inte respekterar internationella lagar och konventioner, medvetet undanhåller sakkunniga och det amerikanska folket m.fl. fakta, har en verklighetsuppfattning som få andra, utan domstolsbeslut på eget bevåg gör intrång i människors e-post och som "grädde på moset" - spärrar in såväl (säkert) skyldiga som (sannolikt) oskyldiga människor på Guantanamo på Cuba hur länge som helst utan lagsökning och rättegång.
Jag är skeptisk!
Möter Lundell?
Jag kollade tv-intervjún med Ulf Lundell i helgen. Han är fortfarande stor på många sätt och han verkar ha kommit tillbaka i gammalt gott - eller nytt – slag, de senaste åren, säger en som redan var med på 1970-talet. Däremot läste jag inte Jack när den kom 1976!
Jag har faktiskt (nästan) träffat Lundell två gånger inom loppet av ett par månader. Det är helt sant – jag ljuger inte! Dessa spektakulära händelser inträffade för tre, fyra år sedan.
Då, 2001 var jag ofta i Göteborg under en period. En kväll stannade jag kvar i stan för ett kvällsmöte och sen för att träffa Osbourne. Jag bodde på Park hotell uppe vid Götaplatsen, som är ett trevligt hotell på många sätt. Det ligger alldeles vid avenyn och har man tur får man ett rum med balkong och med ännu mer tur får man som bonus på rumsuppgraderingen även tillgång till VIP frukostrestaurangen på sjunde våningen. Och det fick jag.
En trevlig kväll följs av en halvtidig morgon. Jag ska ta mig till Landvetter och sen vidare till Stockholm. Kring halvåtta sitter jag i matsalen, läser GT och petar i mig frukost efter behag. Strax efter åtta glider då Ulf Lundell in i matsalen. Han ser fräsch och vältränad ut och han plockar bara åt sig det nyttiga från den stora frukostbuffén, sätter sig ner på en av ytterplatserna vid ett fönsterbord för fyra, rättar till de dubbelslipade glasögonen och fördjupar sig i Göteborgs Tidningen.
Det är inte många gäster i den långsmala matsalen. Ett misslyckat kontaktförsök skulle alltså inte innebära allt för mycket uppståndelse, tänker jag strategiskt. Men jag bestämmer mig – kanske mot bättre vetande, att inte ta någon kontakt. Det kan ju inte vara kul, tänker jag och försöker sätta mig in i hans ställe, att en massa okända dårar hela tiden ska komma fram och prata om allt och inget!
- Inte ens på morgonen får man vara ifred.
En trevlig kväll följs av en halvtidig morgon. Jag ska ta mig till Landvetter och sen vidare till Stockholm. Kring halvåtta sitter jag i matsalen, läser GT och petar i mig frukost efter behag. Strax efter åtta glider då Ulf Lundell in i matsalen. Han ser fräsch och vältränad ut och han plockar bara åt sig det nyttiga från den stora frukostbuffén, sätter sig ner på en av ytterplatserna vid ett fönsterbord för fyra, rättar till de dubbelslipade glasögonen och fördjupar sig i Göteborgs Tidningen.
Det är inte många gäster i den långsmala matsalen. Ett misslyckat kontaktförsök skulle alltså inte innebära allt för mycket uppståndelse, tänker jag strategiskt. Men jag bestämmer mig – kanske mot bättre vetande, att inte ta någon kontakt. Det kan ju inte vara kul, tänker jag och försöker sätta mig in i hans ställe, att en massa okända dårar hela tiden ska komma fram och prata om allt och inget!
- Inte ens på morgonen får man vara ifred.
Jag kan inte stanna för att se om det finns en chans till kontakt senare. Tiden är inte på min sida denna morgon, flyget väntar inte på en man utan stjärnstatus. Med viss vånda bestämmer jag mig till slut för att bara gå och inser samtidigt att den här chansen, att möta en idol - aldrig kommer tillbaka. När jag passerar hans bord, tittar han upp och nickar till mig, jag får fram ett halvkvävt hej och går vidare – utan att se mig om!
Det var första gången jag nästan träffade Ulf Lundell. Eller kanske man kan säga att jag träffat honom? Det skilde bara två meter som kortast och ögonkontakt fanns, men ingen röst från hans sida och ingen kroppskontakt heller, inte ens en liten nuddning!
Det mest korrekta får därför bli att jag nästan träffat Ulf Gerhard Lundell f 1949, i Göteborg år 2001. Fortsättning följer!
Språket
Funderar lite på språket och av någon anledning blev det supinum som väckte mitt intresse. Det var väl en halvtaskig meningen som jag skrev som gjorde att jag behövde forska lite. Kollade fakta på nätet.
Supinum
Supinum är i svenskan den infinita formen av ett verb som används i kombination med hjälpverbet ha; kallat , trott, köpt, sprungit. I tre av fyra konjugationer ser supinum ut som neutrum av prefektparticipet.
Inte vet jag om jag blev så mycket klokare med detta klargörande. Man får vara glad att man kan läsa och skriva med tanke på hur grammatiken ser ut!
Det finns onekligen en del lustigheter i språket. Denna klassiker har säkert alla redan hört.
Bonden skickade ett mail som svar på en inbjudan till en träff. Han skrev.
Om jag inte kan så kommer jag. Om jag kan så kommer jag inte.
Folk som läste mailet kliade sig i huvve och undrade vad bondgubben menade. Det var ju totalt obegripligt.
En av festarrangörerna som var ovanligt klurig kom på att ett par kommatecken skulle göra susen!
Om jag inte kan så, kommer jag. Om jag kan så, kommer jag inte.
I ett annan sammanhang kunde man läsa:
En ponny äter inte mer än en schäfer per dag!
Ur led är tiden och språket också.
Fredag
Hello blogglovers,
Veckorna går fort! Man hinner inte ens att ha tråkigt - så fort går det!
Musik ska byggas av glädje och från Pc:n via stereon hörs:
- Fort whats it´s worth, Cardigans
- Naked numer one, DiLeva
- Honky tonk women, Rolling Stones
- One of us is gonna die young, The Ark (hmmm...språkpolisen är skeptisk...is gonna..hmmm...)
- Allt jag behöver, Lisa Nilsson
- Shoreline, Anna Ternheim
- Fanfanfan, Thåström
- Håll om mig, Peter LeMarc
- Sång för april, Peter Le Marc
Hare bäst - musiclovers!
Veckorna går fort! Man hinner inte ens att ha tråkigt - så fort går det!
Musik ska byggas av glädje och från Pc:n via stereon hörs:
- Fort whats it´s worth, Cardigans
- Naked numer one, DiLeva
- Honky tonk women, Rolling Stones
- One of us is gonna die young, The Ark (hmmm...språkpolisen är skeptisk...is gonna..hmmm...)
- Allt jag behöver, Lisa Nilsson
- Shoreline, Anna Ternheim
- Fanfanfan, Thåström
- Håll om mig, Peter LeMarc
- Sång för april, Peter Le Marc
Hare bäst - musiclovers!
En dag
Kring 02.48 var jag helt inställd på att jag skulle bli kvar i sängen, nästa dag!
Halsen värkte och febern slet i min sargade kropp. Jag hade nog minst 37 grader.
- När en man är dålig, är han verkligen dålig.
- Fullt i klass med att föda barn.
När morgonljuset börjar anas kring 06.10 var det bara att motvilligt palta sig upp ur sängen. Kravla mot badrummet och kissa. Att det fortfarande forsar på bra får en man i min aktningsvärda ålder vara säskilt glad för! Sen var det dags att raka det russinliknande ansiktet dels med maskin och sen med hyvel! Inget fusk här inte - nåja kanske på helgen, då passar det att vara råbarkad, lite vild med dygnsgammal skäggstubb!
Nästa del i morgonrutinen var varma duschen!
Efter morgonbestyren kände jag mig nästan som en människa. Riktigt bra var det ändå inte,
eftersom halsen kändes taggtrådsrik!
När jag efter en frugal frukost, tandborstning - kör ut bilen ur garaget visar det sig att handbromsen inte fungerar.
Intuitivt inser jag att det kommer att bli en dyr "nota". Puggverkstaden gör en snabbkoll och mina taxerade 5.000 kr i reparationskostnad visar sig för lågt tilltagen. Bilen är körbar - men felen behöver åtgärdas rätt så snart! Suck!
En olycka kommer sällan ensam! Först halsen och sen handbromsen, vad kan komma sen halka, hicka eller hallucination? Det blir horisontalläge!
Med munnen i horisontalläge åker jag till jobbet.
När jag efter en stunds problemfri bilkörning når jobbet - är sorgerna som bortblåsta
En ny spännande arbetsdag har börjat och den börjar med "morgonbön"! På mötet blandades friskt av
stort, smått, hot och möjligheter. Sen var det dags att vända papper, stämpla dom och sen arkivera!
Sen fick vi jultallrik med småvarmt och det var gott! Tack företaget!
Lunchen är nu slut och det är dags att göra lite eftermiddagsnytta! Nya papper ska stämplas, vändas och arkiveras!
Halsen värkte och febern slet i min sargade kropp. Jag hade nog minst 37 grader.
- När en man är dålig, är han verkligen dålig.
- Fullt i klass med att föda barn.
När morgonljuset börjar anas kring 06.10 var det bara att motvilligt palta sig upp ur sängen. Kravla mot badrummet och kissa. Att det fortfarande forsar på bra får en man i min aktningsvärda ålder vara säskilt glad för! Sen var det dags att raka det russinliknande ansiktet dels med maskin och sen med hyvel! Inget fusk här inte - nåja kanske på helgen, då passar det att vara råbarkad, lite vild med dygnsgammal skäggstubb!
Nästa del i morgonrutinen var varma duschen!
Efter morgonbestyren kände jag mig nästan som en människa. Riktigt bra var det ändå inte,
eftersom halsen kändes taggtrådsrik!
När jag efter en frugal frukost, tandborstning - kör ut bilen ur garaget visar det sig att handbromsen inte fungerar.
Intuitivt inser jag att det kommer att bli en dyr "nota". Puggverkstaden gör en snabbkoll och mina taxerade 5.000 kr i reparationskostnad visar sig för lågt tilltagen. Bilen är körbar - men felen behöver åtgärdas rätt så snart! Suck!
En olycka kommer sällan ensam! Först halsen och sen handbromsen, vad kan komma sen halka, hicka eller hallucination? Det blir horisontalläge!
Med munnen i horisontalläge åker jag till jobbet.
När jag efter en stunds problemfri bilkörning når jobbet - är sorgerna som bortblåsta
En ny spännande arbetsdag har börjat och den börjar med "morgonbön"! På mötet blandades friskt av
stort, smått, hot och möjligheter. Sen var det dags att vända papper, stämpla dom och sen arkivera!
Sen fick vi jultallrik med småvarmt och det var gott! Tack företaget!
Lunchen är nu slut och det är dags att göra lite eftermiddagsnytta! Nya papper ska stämplas, vändas och arkiveras!
Beklämmande
Beklämmande
Det är en beklämmande syn som utspelar sig i närheten av köttgrytorna, den högsta politiska ledningen, regeringskansliet och utrikesdepartementet när de vrider sig i Tsunami-feber!
Alla misstag och tillkortakommanden till trots - har alla politiska toppdignitärer fortfarande förtroende för varandra. Knepigt - men så är det!
Enligt mitt sätt att se saken är det följande, det enda statsminister GP egentligen kan säga för att upprätthålla, eller förklara sitt handlande och möjligen hitta stöd för sitt vacklande politiska förtroendekapital:
- "Kära svenska folket. Jag är ledsen att jag försökte blå dunster i Er. Det är klart att jag redan på annandagen 2004 förstod att det var en stor katastrof som drabbat Thailand och Indonesien. Det förstår ju alla att jag också kollade svensk TV och redan då fick bilden klar för mig. Förlåt min nödlögn i detta avseende!
Jag ber också om överseende att jag efter nästan 10 år som regeringschef inte lyckat organisera regeringskansliet på ett sådant sätt att vi klarar hantering av kriser.
Vi är helt handlingsförlamande och det tycker jag är väldigt bra, för mig!
Krisens hantering utgår ifrån att ingen vill göra nåt innan jag sagt mitt, vilket innebär att regeringskansliet i praktiken inte fungerar - men det är priset ni - kära väljare och andra - får betala. Och det tycker jag är helt skäligt utifrån mina egna maktutgångspunkter.
Eftersom jag är kåt på makt vill jag själv godkänna utnämningar på statliga toppjobb. Motivet för detta är att de jag utnämner då ska bli beroende av mig. Passar inte galoscherna (mig) åker dom ut - och det vet dom, vilket ger mjuka ryggar, talang att slicka uppåt och sparka nedåt.
Jag vill också att mina släktingar bl.a en av mina kusiner ska ha toppjobb (statsekreterare och generaldirektör) som han inte är kvalificerad för - men det bjussar jag på! Han är rent ut sagt oduglig, dum i huvve och oförskämd - men det skiter jag i! Det är jag som bestämmer!
Jag är också förbannad på Dahlgren för att han inte tar på sig syndabocksrollen!
Min kompis, storljugaren och stortricksaren, statsekreterare Lars Danielsson försökte ju genom en smärre nödlögn klara mig och honom ur knipan. Men Dahlgren vägrar vara mer syndabock än han redan är. Vilken fegis.
Jag rekommenderade tricksaren Danielsson att uttrycka sig ungefär så här när han blivit ertappad med lögn och skägget i brevlådan. Inte fán kunde jag veta säger Danielsson till mig, att Dahlgren sparat sina telefonsamtalslistor. Vem kunde tro det!
Du får absolut inte säga att du ljugit, sa jag till Danielsson - för det är fult det, och då åker du ut med buller och bång!
Du ska säga så här:
- Jag har ingen anledning att ifrågasätta Hans Dahlgrens minnesbild ................
(angående de famösa telefonsamtalen på annandagen 2004).
Om du säger så ligger det fortfarande kvar en misstanke på Dahlgren, som kopplas till minnesbild och sen får du bort det obekväma med hans bevis, samtalslistor, som beslår dig med lögn!
Det är ju talanglöst att säga att man kommer ihåg fel. Det gäller att ljuga så länge det går, utan att bli
ertappad!
- Jag har ingen anledning att ifrågasätta Dahlgrens minnesbild, är tammefan genialt, sa Måns.
- Det låter ju som han är skyldig ändå, sa Bill.
- Absolut, sa Bull!
Det gäller att skapa dimriåder kring hela saken att fokus flyttas, från mig - Göran, den allsmäktige!
Till sist - kära svenska folket.
Jag är en knöl och matkmänniska - men trots mina fel och brister är jag ändå den minst dåliga av alla statsministerkandidater som finns. Borgarna har ju inget alls att komma med! alls! Därför kommer jag att fortsätta bete mig som jag gör - och ingen kommer åt mig! Jag gör som jag vill!
Jag tar mitt ansvar genom att inte ta mitt ansvar - och gör ingenting.
Att min ledarstil fullständigt sänker moralen i statsförvaltningen och i vänsterpolitiken, det bryr jag mig inte om. Några bondeoffer får man ta!"
Jag vill inte att andra ska göra som jag gör - utan göra som jag säger, och hör sen"!
Det är en beklämmande syn som utspelar sig i närheten av köttgrytorna, den högsta politiska ledningen, regeringskansliet och utrikesdepartementet när de vrider sig i Tsunami-feber!
Alla misstag och tillkortakommanden till trots - har alla politiska toppdignitärer fortfarande förtroende för varandra. Knepigt - men så är det!
Enligt mitt sätt att se saken är det följande, det enda statsminister GP egentligen kan säga för att upprätthålla, eller förklara sitt handlande och möjligen hitta stöd för sitt vacklande politiska förtroendekapital:
- "Kära svenska folket. Jag är ledsen att jag försökte blå dunster i Er. Det är klart att jag redan på annandagen 2004 förstod att det var en stor katastrof som drabbat Thailand och Indonesien. Det förstår ju alla att jag också kollade svensk TV och redan då fick bilden klar för mig. Förlåt min nödlögn i detta avseende!
Jag ber också om överseende att jag efter nästan 10 år som regeringschef inte lyckat organisera regeringskansliet på ett sådant sätt att vi klarar hantering av kriser.
Vi är helt handlingsförlamande och det tycker jag är väldigt bra, för mig!
Krisens hantering utgår ifrån att ingen vill göra nåt innan jag sagt mitt, vilket innebär att regeringskansliet i praktiken inte fungerar - men det är priset ni - kära väljare och andra - får betala. Och det tycker jag är helt skäligt utifrån mina egna maktutgångspunkter.
Eftersom jag är kåt på makt vill jag själv godkänna utnämningar på statliga toppjobb. Motivet för detta är att de jag utnämner då ska bli beroende av mig. Passar inte galoscherna (mig) åker dom ut - och det vet dom, vilket ger mjuka ryggar, talang att slicka uppåt och sparka nedåt.
Jag vill också att mina släktingar bl.a en av mina kusiner ska ha toppjobb (statsekreterare och generaldirektör) som han inte är kvalificerad för - men det bjussar jag på! Han är rent ut sagt oduglig, dum i huvve och oförskämd - men det skiter jag i! Det är jag som bestämmer!
Jag är också förbannad på Dahlgren för att han inte tar på sig syndabocksrollen!
Min kompis, storljugaren och stortricksaren, statsekreterare Lars Danielsson försökte ju genom en smärre nödlögn klara mig och honom ur knipan. Men Dahlgren vägrar vara mer syndabock än han redan är. Vilken fegis.
Jag rekommenderade tricksaren Danielsson att uttrycka sig ungefär så här när han blivit ertappad med lögn och skägget i brevlådan. Inte fán kunde jag veta säger Danielsson till mig, att Dahlgren sparat sina telefonsamtalslistor. Vem kunde tro det!
Du får absolut inte säga att du ljugit, sa jag till Danielsson - för det är fult det, och då åker du ut med buller och bång!
Du ska säga så här:
- Jag har ingen anledning att ifrågasätta Hans Dahlgrens minnesbild ................
(angående de famösa telefonsamtalen på annandagen 2004).
Om du säger så ligger det fortfarande kvar en misstanke på Dahlgren, som kopplas till minnesbild och sen får du bort det obekväma med hans bevis, samtalslistor, som beslår dig med lögn!
Det är ju talanglöst att säga att man kommer ihåg fel. Det gäller att ljuga så länge det går, utan att bli
ertappad!
- Jag har ingen anledning att ifrågasätta Dahlgrens minnesbild, är tammefan genialt, sa Måns.
- Det låter ju som han är skyldig ändå, sa Bill.
- Absolut, sa Bull!
Det gäller att skapa dimriåder kring hela saken att fokus flyttas, från mig - Göran, den allsmäktige!
Till sist - kära svenska folket.
Jag är en knöl och matkmänniska - men trots mina fel och brister är jag ändå den minst dåliga av alla statsministerkandidater som finns. Borgarna har ju inget alls att komma med! alls! Därför kommer jag att fortsätta bete mig som jag gör - och ingen kommer åt mig! Jag gör som jag vill!
Jag tar mitt ansvar genom att inte ta mitt ansvar - och gör ingenting.
Att min ledarstil fullständigt sänker moralen i statsförvaltningen och i vänsterpolitiken, det bryr jag mig inte om. Några bondeoffer får man ta!"
Jag vill inte att andra ska göra som jag gör - utan göra som jag säger, och hör sen"!
Tsunamin
Det är lättare att säga vad man inte gillar än vad man gillar!
Det är lättare att säga hur man borde gjort i stället - när nånting gått rejält snett!
Knepigt va!
Det får mig att tänka på färger. Märkligt!
Jag har nästan aldrig haft någon grön klädespersedel: En skjorta som gått i grönt kommer jag ihåg och en snygg LaCoste turkosgrön tröja, ja - då fick jag in denna skryttröja alldeles opåkallat!
Jag kan nog sätta en grön punkt här.
Vilka färger funkar för mig då? Jag menar då inte färger i vetenskaplig mening.
Svart är rätt okej - väldigt okej!
Grått och blått, kanske rött om jag känner mig stark. Vitt fungerar bra på "insidan"!
När man hör nyhetsrapportering kring efterbörden av Tsunamikatastrofen blir man trött, väldigt trött!
Vad skulle regeringen gjort i stället för ingenting och handlingsförlamning i tre dar?
Persson borde kanske sagt att naturkatastrofen inte var någon regeringsfråga och att det var den enskildes och resebyråföretagens ansvar att reda upp situationen.
Det hade sannolikt inte gett några pluspoäng överhuvudtaget! En rejäl politisk återvändsgränd.
Ett mer närliggande handlingsalternativ hade kanske varit att omedelbart kalla in regeringen för ett katastrofmöte och där försöka bena upp problematiken.
Med facit i hand (hmmm...nu är vi där igen....) kanske detta hade varit en konstruktiv möjlighet nu när diskussionen mest tycks handla om vem som ringt vem, när - och sagt vad!
Det är ju ett ynkligt, patetiskt narrspel som nu utspelas i TV och övriga media, som ytterligare kommer att späda på politikerföraktet!
Borgerskapets diskreta charm, kommunisterna och miljöpartisterna klamrar sig fast kring "köttgrytorna" efter bästa förmåga och vågar inte göra nåt. De säger att det är för nära valet.
Ska man skratta eller gråta?
Det som stör mig lite grand är att Lottie Knutsson som jobbar som hög chef på ett reseförtag (f.ö. gift med reportern Mats Knutssson på Aktuellt) nu haussas upp till hjältinna. När hennes enda massmediala budskap och motiv, redan från annandagen var att övervältra reseföretagets ansvar på Regeringen!
Reseföretagen sa upp avtalet med resenären och hoppades att Regeringen skulle gripa in och det gjorde den, sent om sider!
Snacka om falskspel - men väl utfört, synbarligen trovärdigt - som väcker illamående!
Är det bara jag - och några få ytterligare - som genomskådat Knutsson och reseföretagens strategi?
I Tsunamins kölvatten finns bara förlorare. De största förlorarna är de döda, deras anhöriga, övriga skadade och drabbade. Den näst största förloraren är Demokratin!
Det är lättare att säga hur man borde gjort i stället - när nånting gått rejält snett!
Knepigt va!
Det får mig att tänka på färger. Märkligt!
Jag har nästan aldrig haft någon grön klädespersedel: En skjorta som gått i grönt kommer jag ihåg och en snygg LaCoste turkosgrön tröja, ja - då fick jag in denna skryttröja alldeles opåkallat!
Jag kan nog sätta en grön punkt här.
Vilka färger funkar för mig då? Jag menar då inte färger i vetenskaplig mening.
Svart är rätt okej - väldigt okej!
Grått och blått, kanske rött om jag känner mig stark. Vitt fungerar bra på "insidan"!
När man hör nyhetsrapportering kring efterbörden av Tsunamikatastrofen blir man trött, väldigt trött!
Vad skulle regeringen gjort i stället för ingenting och handlingsförlamning i tre dar?
Persson borde kanske sagt att naturkatastrofen inte var någon regeringsfråga och att det var den enskildes och resebyråföretagens ansvar att reda upp situationen.
Det hade sannolikt inte gett några pluspoäng överhuvudtaget! En rejäl politisk återvändsgränd.
Ett mer närliggande handlingsalternativ hade kanske varit att omedelbart kalla in regeringen för ett katastrofmöte och där försöka bena upp problematiken.
Med facit i hand (hmmm...nu är vi där igen....) kanske detta hade varit en konstruktiv möjlighet nu när diskussionen mest tycks handla om vem som ringt vem, när - och sagt vad!
Det är ju ett ynkligt, patetiskt narrspel som nu utspelas i TV och övriga media, som ytterligare kommer att späda på politikerföraktet!
Borgerskapets diskreta charm, kommunisterna och miljöpartisterna klamrar sig fast kring "köttgrytorna" efter bästa förmåga och vågar inte göra nåt. De säger att det är för nära valet.
Ska man skratta eller gråta?
Det som stör mig lite grand är att Lottie Knutsson som jobbar som hög chef på ett reseförtag (f.ö. gift med reportern Mats Knutssson på Aktuellt) nu haussas upp till hjältinna. När hennes enda massmediala budskap och motiv, redan från annandagen var att övervältra reseföretagets ansvar på Regeringen!
Reseföretagen sa upp avtalet med resenären och hoppades att Regeringen skulle gripa in och det gjorde den, sent om sider!
Snacka om falskspel - men väl utfört, synbarligen trovärdigt - som väcker illamående!
Är det bara jag - och några få ytterligare - som genomskådat Knutsson och reseföretagens strategi?
I Tsunamins kölvatten finns bara förlorare. De största förlorarna är de döda, deras anhöriga, övriga skadade och drabbade. Den näst största förloraren är Demokratin!
Ökenvandring
Ökenvandring
Detta inlägg är en avslutande replik i en diskussion som förts på Gif Sundsvalls supportersida. Inlägget är inte direkt snällt och passar kanske bättre här än på supporterforum. Därför publiceras den här!
Det är klart att det är en mental ”ökenvandring” att klaga på något som man inte kan förändra!
Ångest – det är fina grejer. Rätt använd försätter den berg och kan bidraga till att skapa stor konst. Tar den överhanden – då får man nog fán lägga in sig! Svår ångest är inget att "leka med"!
Mina subtila – som det kanske kan uppfattas – synpunkter hur Gif ledningen agerar inför fotbollssparkandet i SE 2006 har i huvudsak fyra utgångspunkter.
Mina subtila – som det kanske kan uppfattas – synpunkter hur Gif ledningen agerar inför fotbollssparkandet i SE 2006 har i huvudsak fyra utgångspunkter.
- Jag har uppfattat att det finns en Gif ambition att åter spela i allsvenskan 2007.
- Jag har försökt följa hur Gif ledningen faktiskt agerat i olika situationer under hösten.
- Jag har funderat hur Gif avser att ta till sig smärtsamma insikter från 2005 och förändra till det bättre 2006.
- Jag är fortfarande förbannat över att vi - enligt mitt sätt att se saken – helt i onödan ramlar ner i SE.
För det första så ser jag inte – som flera andra - satsningen AS 2007. Vi släpper våra bästa spelare och får så gott som okända (för mig) talanger i stället. Det kan fungera, men är sannolikt ett kvalificerat riskprojekt! Vi värvar en ny tränare med rätt lite meriter. Hur har Gif kvalitetssäkrat valet, med tanke på tidigare fadäser - vet vi det? Därmed inte sagt att nya coachen kan bli en hit! Vi ska värva spelare med Gif hjärta och vi ska värva spelare som kan slå inlägg och det är fina uttalanden som kanske inte känns helt igenom professionella. Snackspelare kommer och går! Det som står i ST får vi trots allt ta med en nypa salt! Några säger att vi har den bästa SE-truppen 2006. Det tror jag inte alls på! Den ser rätt tunn ut på flera sätt. Det behövs betydligt mer ”fysik” i lagbygget – våra 4 U21 landslagsmän till trots! Vi hade seriens näst sämsta försvar i AS 2005. Några tror att det blir bättre 2006. Allt är relativt, jag är skeptisk och vilka är de smärtsamma lärdomar vi drar av försvarsfiasko 2005? Sannolikt kommer vi att i allt väsentligt behålla det spelsystem vi hade när vi avslutade serien 2005. Det är bra!
Ungefär så här kan man ta fram en bruttolista kring hot och möjligheter.
Men lönar det att ”slå in öppna dörrar”? ?
De ekonomiska resurser som finns i föreningen begränsar alternativen.
Det jag möjligen skulle velat ha är en mer meriterad tränare och åtminstone något nyförvärv, en allsvensk spelare (som spelat i allsvenskan/motsvarande) och gjort det bra. Möjligen har jag hoppats på att få behålla någon av våra fem, sex bästa spelare som kommer att försvinna, av olika anledningar
Vi gör en rätt seriös SE-satsning och det kanske vi får vara nöjda med. Den kommer att ge oss en hedrande åttonde plats. Att Gif ledningen kanske talar om AS 2007, får nog bokföras på ”kontot” taktiska dispositioner och ses som ”spel för galleriet”! Verkligheten indikerar tydligt att det blir vad det blir – och det kanske vi får vara nöjda med! Jag fortsätter min ökenvandring.
SEXTIPS
Jag har inte fått igång min nya blogg än. Det mesta tar längre tid än man tror och det kommer att dröja några veckor till innan den är klar. Jag skriver lite sporadiskt här i stället.
Varför ska alla tala ut?
En känd kulturpersonlighet i Göteborg har nyligen dött. Nu talar en manlig "vän" ut på första sidan och i stor uppslagen artikel längre in i tidningen Aftonbladet - att dom minsann var ihop. Eller varit!
Tillhör inte den typen av frågor, den privata sfären?
Eller är det det s.k. allmänintresset som styr publiceringen. Det kanske är tidningens uppgift att ovillkorligen upplysa hela svenska folket att just denna man, kulturpersonen - var lite till vänster på flera sätt!
Han själv är död och kan inte gärna klaga!
Ibland undrar man varför alla ska tala ut!
Inte kan det väl vara så illa att "uttalanden" har att göra med lösnummerförsäljningen?
Eller är det så att ett bräckligt ego till varje pris söker sin chans att synas och i kollisionen med att sälja "lösnummer" går man bildlikt talar över lik!
Det går en liklukt över kvällspressen!
PS: Jag kallar mitt inlägg för SEXTIPS bara för att locka läsare. Helt i linje med hur kvällspressen jobbar.
Ändamålen - helgar medlen
Varför ska alla tala ut?
En känd kulturpersonlighet i Göteborg har nyligen dött. Nu talar en manlig "vän" ut på första sidan och i stor uppslagen artikel längre in i tidningen Aftonbladet - att dom minsann var ihop. Eller varit!
Tillhör inte den typen av frågor, den privata sfären?
Eller är det det s.k. allmänintresset som styr publiceringen. Det kanske är tidningens uppgift att ovillkorligen upplysa hela svenska folket att just denna man, kulturpersonen - var lite till vänster på flera sätt!
Han själv är död och kan inte gärna klaga!
Ibland undrar man varför alla ska tala ut!
Inte kan det väl vara så illa att "uttalanden" har att göra med lösnummerförsäljningen?
Eller är det så att ett bräckligt ego till varje pris söker sin chans att synas och i kollisionen med att sälja "lösnummer" går man bildlikt talar över lik!
Det går en liklukt över kvällspressen!
PS: Jag kallar mitt inlägg för SEXTIPS bara för att locka läsare. Helt i linje med hur kvällspressen jobbar.
Ändamålen - helgar medlen
Av rundning
Det är dags att tacka för mig, säga hej och simma lugnt!
Först tänkte jag skriva något om begreppet särskrivning som verkligen är på modet. Emellanåt ser man häpnadsväckande ordbildningar som t.ex.;
- En brun hårig sjuk sköterska
Och det betyder vanligtvis inte;
- En brunhårig sjuksköterska.
Jag väljer dock ett annat ordspår för mitt avslutande blogginlägg!
Jag har funderat på var alla modeord s.k. klyschor kommer ifrån och varför dom uppstår. Det är klart att språket utvecklas genom lika fomer av möten och det är naturligt på alla sätt!
Men...............
Det finns massor av "modeord" som används mer klichértat med tämligen oprecis betydelse.
Många pratar t.ex. om;
- Ensa
- Process
- Transparent
- Empati
- Curlingförälder
- Plattform
- Tänk - "bra tänk"
- Samsyn, delaktighet, tillit, förhållningssätt och agenda!
Listan kan göra lång! Väldigt lång!
Varför blir vissa klychor (modeord) så populära?
Är språket nån form av social markör (hmm..klycha), eller sätt att göra sig mer märkvärdig än man är? Gäller det att fånga ordtrenderna på väg upp och dumpa dom på väg ner. Tänk vad pinsamt det blir om man som ordjuppi använder bara nästnästnya klyschor. Då skiljer man sig kanske inte längre från mängden.
När det "platta" i modeorden "kläs av", precis som hände Kejsaren och hans nya kläder - visar det sig kanske att det inte finns något egentligt innehåll i begrepp som t.ex. Ensa och transparent!
Men så illa kan det väl ändå inte vara?
Kan det?
Först tänkte jag skriva något om begreppet särskrivning som verkligen är på modet. Emellanåt ser man häpnadsväckande ordbildningar som t.ex.;
- En brun hårig sjuk sköterska
Och det betyder vanligtvis inte;
- En brunhårig sjuksköterska.
Jag väljer dock ett annat ordspår för mitt avslutande blogginlägg!
Jag har funderat på var alla modeord s.k. klyschor kommer ifrån och varför dom uppstår. Det är klart att språket utvecklas genom lika fomer av möten och det är naturligt på alla sätt!
Men...............
Det finns massor av "modeord" som används mer klichértat med tämligen oprecis betydelse.
Många pratar t.ex. om;
- Ensa
- Process
- Transparent
- Empati
- Curlingförälder
- Plattform
- Tänk - "bra tänk"
- Samsyn, delaktighet, tillit, förhållningssätt och agenda!
Listan kan göra lång! Väldigt lång!
Varför blir vissa klychor (modeord) så populära?
Är språket nån form av social markör (hmm..klycha), eller sätt att göra sig mer märkvärdig än man är? Gäller det att fånga ordtrenderna på väg upp och dumpa dom på väg ner. Tänk vad pinsamt det blir om man som ordjuppi använder bara nästnästnya klyschor. Då skiljer man sig kanske inte längre från mängden.
När det "platta" i modeorden "kläs av", precis som hände Kejsaren och hans nya kläder - visar det sig kanske att det inte finns något egentligt innehåll i begrepp som t.ex. Ensa och transparent!
Men så illa kan det väl ändå inte vara?
Kan det?
Snarare
Det är inte för att det är tråkigt att skriva som bloggen läggs ner.
Snarare är det för att byta form. Det är inte latmasken - som spökar! Tror jag!
Ute är det vitt och endast tomten är vaken - eller är det naken?
Fán vet!
Snarare är det för att byta form. Det är inte latmasken - som spökar! Tror jag!
Ute är det vitt och endast tomten är vaken - eller är det naken?
Fán vet!
Snart
Inom kort kommer denna anspråkslösa blogg att stängas ner!
Sista inlägget blir på onsdag!
Min tanke var att skriva fram till jul, för att få en känsla om och kring kommunikationsformen blogg!
Hur är det att skriva regelbundet och vilka texter kan tänkas fungera - och vad gör inte det?
Jag har redan nu fått svar på mina frågor - tror och hoppas jag!
Jag har inte brytt mig om att publicera bloggen på söklista! Det har inte varit vikigt att nå många läsare när formen är på väg att skapas.
Men kul har det ändå varit - att några hittat den på nätet, inte av slump - för slump finns nog inte på det sättet, av kommentarer och övervägande positiva synpunkter som lämnats på annat sätt!
Tack för det!
Sista inlägget blir på onsdag!
Min tanke var att skriva fram till jul, för att få en känsla om och kring kommunikationsformen blogg!
Hur är det att skriva regelbundet och vilka texter kan tänkas fungera - och vad gör inte det?
Jag har redan nu fått svar på mina frågor - tror och hoppas jag!
Jag har inte brytt mig om att publicera bloggen på söklista! Det har inte varit vikigt att nå många läsare när formen är på väg att skapas.
Men kul har det ändå varit - att några hittat den på nätet, inte av slump - för slump finns nog inte på det sättet, av kommentarer och övervägande positiva synpunkter som lämnats på annat sätt!
Tack för det!
Söndag
Söndagen den 4 december, tillika andra advent.
Inget mer blir skrivet idag!
Inget mer blir skrivet idag!
Att vara säker
Somerset Maugham lär ha sagt;
- Det finns bara en sak jag är säker på - och det är, att det finns mycket lite man kan vara säker på!
Oavsett om det är han eller nån annan som kan tillskrivas uttalandet är jag så säker man kan vara, på att det ligger mycket i detta påstående!
- Det finns bara en sak jag är säker på - och det är, att det finns mycket lite man kan vara säker på!
Oavsett om det är han eller nån annan som kan tillskrivas uttalandet är jag så säker man kan vara, på att det ligger mycket i detta påstående!
Osbourne
Osbourne är den av mina kompisar jag känt längst. Vi känner varandra sedan det fina året 1967. Just det året köpte jag min första och enda vinyl av och med Beach Boys!
Vi har haft mycket kul tillsammans genom åren och mycket återstår, hoppas jag!
Jag menar då inte med BB utan med O!
1970 åkte vi till Sandviken för att kolla kvalet till handbollsallsvenskan mellan Frölunda och Sandviken.
Efteråt gick vi på krogen och där träffade vi Dala Dahlqvist. Ikon, bollbohem och retsticka. På bortmatcherna lär publiken ha bytt sida i halvtid för att få chans att häckla honom en halvtid till. Vid nån het match på Ön i Edsbyn lär SAIK ha behövt poliseskort för att ta sig därfrån. Bandy kan tydligen väcka heta känslor till liv i bandymetropolen Hälsingland. Han spelade - tror jag - vanligtvis vänsterytter i bandy!
Det var en resa jag kommer ihåg - som om det vore igår.
Men handbollsresultatet kommer jag inte ihåg - mer än att Frölunda vann och kanske Bertil Söderberg!
Osbourne tjatar alltid om sina favoritförfattare som om de vore i nobelprisklass.
Ständigt återkommer han till Gösta Gustaf-Jansson, och där finns verkligen inte mycket information att hämta om honom på nätet.
Och Lars Widding (1924-1994) Umeåfödd tv- och radioman med böcker om ryttmästare, Årstafruar och Sorundaberättelser. Widding var större förr!
Själv brukar jag kontra med Nevil Shute (1899-1960) och Somerset Maugham (1874-1965), men numera kommer jag inte ihåg särskilt mycket av och om deras böcker. Fast då - på 1960-talet - läste jag med behållning de böcker jag kom över! De väckte intresse för platserna down under!
Nu är det inte mycket Beach Boys som ljuder genom högtalarna. Just ikväll får Cardigans förgylla tillvaron!
You´re the storm, For what it´s worth.......
Ta det varligt i decemberhalkan - litteraturvänner!
Jag avslutar med att intyga att jag aldrig träffat Gösta Snoddas Norgren!
Vi har haft mycket kul tillsammans genom åren och mycket återstår, hoppas jag!
Jag menar då inte med BB utan med O!
1970 åkte vi till Sandviken för att kolla kvalet till handbollsallsvenskan mellan Frölunda och Sandviken.
Efteråt gick vi på krogen och där träffade vi Dala Dahlqvist. Ikon, bollbohem och retsticka. På bortmatcherna lär publiken ha bytt sida i halvtid för att få chans att häckla honom en halvtid till. Vid nån het match på Ön i Edsbyn lär SAIK ha behövt poliseskort för att ta sig därfrån. Bandy kan tydligen väcka heta känslor till liv i bandymetropolen Hälsingland. Han spelade - tror jag - vanligtvis vänsterytter i bandy!
Det var en resa jag kommer ihåg - som om det vore igår.
Men handbollsresultatet kommer jag inte ihåg - mer än att Frölunda vann och kanske Bertil Söderberg!
Osbourne tjatar alltid om sina favoritförfattare som om de vore i nobelprisklass.
Ständigt återkommer han till Gösta Gustaf-Jansson, och där finns verkligen inte mycket information att hämta om honom på nätet.
Och Lars Widding (1924-1994) Umeåfödd tv- och radioman med böcker om ryttmästare, Årstafruar och Sorundaberättelser. Widding var större förr!
Själv brukar jag kontra med Nevil Shute (1899-1960) och Somerset Maugham (1874-1965), men numera kommer jag inte ihåg särskilt mycket av och om deras böcker. Fast då - på 1960-talet - läste jag med behållning de böcker jag kom över! De väckte intresse för platserna down under!
Nu är det inte mycket Beach Boys som ljuder genom högtalarna. Just ikväll får Cardigans förgylla tillvaron!
You´re the storm, For what it´s worth.......
Ta det varligt i decemberhalkan - litteraturvänner!
Jag avslutar med att intyga att jag aldrig träffat Gösta Snoddas Norgren!
En tyst minut
Det slog mig när jag tittade på sportnytt på TV igår att det är få saker som är så mäktiga som "en tyst minut" - i en större folksamling! Inslaget handlade om George Best, bohemen och bollgeniet som har slagit sin sin passning och han hedrades med en tyst minut på Old Trafford (Manchester) i samband med en cupmatch mot WBA.
Inga jämförelser, men ändå.
När Milton Höglund, Gif Sundsvalls förre materialare gick bort för några år sedan, hedrades han med en tyst minut på en av hemmmatcherna. När 8.000 står tysta, för att hedra minnet av en fotbollsvän - och man kan höra en "knappnål falla" - då är det stort.
Respect - George och Milton, två ytterligheter och definitiva motpoler i den världsomspännande fotbollsfamiljen.
Inga jämförelser, men ändå.
När Milton Höglund, Gif Sundsvalls förre materialare gick bort för några år sedan, hedrades han med en tyst minut på en av hemmmatcherna. När 8.000 står tysta, för att hedra minnet av en fotbollsvän - och man kan höra en "knappnål falla" - då är det stort.
Respect - George och Milton, två ytterligheter och definitiva motpoler i den världsomspännande fotbollsfamiljen.