latmasksamtal

Det är inte lätt att vara snäll när kroppen värker. Kontorskroppen smärtar, mest i ryggen och där normalpersoner vanligtvis har muskler - men inte jag!  Allt är den förgrömmade trappens fel.  Ett plankstycke av fur,  tretton stycken normalsteg är nu slipad efter konstens alla regler.

För oss som tillhör kamratföreningen - tummen mitt i handen - är det ett stort steg att bestämma sig!

När beslutet omslipning väl är fattat gäller det att vara modig, uthållig och inte ge vika för minsta motstånds lag!  PON (point of no return) kommer snabbt.  När slipmaskinen väl når det första trappsteget finns ingen återvändo!

För att slipa en trapp behövs i huvudsak följande:

• Trapp
• Slipmaskin (med tillhörande partikeluppsamlare)
  
• Slippapper av olika grovlek
• Täckplast

Efter några timmars normalhårt slit törs jag säga att trappen ser förhållandevis bra ut,  träådringen syns - den ser ren, putsad och helt  okej ut - som vi brukar säga i kamratföreningen!

Däremot är det väl kanske lite värre med allt damm som nu finns i hela lägenheten. Javissst alla rum inklusive toa och klädkammare och förråd! Det gjorde jag bra! Partikeluppsamlaren funkade inte särskilt bra - men det var bara att köra på, varför ändra ett - som det tycktes då - vinnande koncept!  Och varför täcka möblerna mm för lite slipdamm? Det är ju bara fjolligt, onödigt och tar bort en massa tid från skapandet!!

Jag tror nog inte att dammet blir kvar så länge, kanske ett par månader eller så! Men det är sådana   smällar man får ta, när man blivit hjärtvätttad av alla heminrednings- och snickeriprogram som vevas i alla tv-kanaler.

Ur led är tiden - och ryggen!