latmasksamtal

Funderar lite på språket och av någon anledning blev det supinum som väckte mitt intresse. Det var väl en halvtaskig meningen som jag skrev som gjorde att jag behövde forska lite. Kollade fakta på nätet.

Supinum
Supinum är i svenskan den infinita formen av ett verb som används i kombination med hjälpverbet ha; kallat , trott, köpt, sprungit. I tre av fyra konjugationer ser supinum ut som neutrum av prefektparticipet.

Inte vet jag om jag blev så mycket klokare med detta klargörande. Man får vara glad att man kan läsa och skriva med tanke på hur grammatiken ser ut!

Det finns onekligen en del lustigheter i språket. Denna klassiker har säkert alla redan hört.
Bonden skickade ett mail som svar på en inbjudan till en träff. Han skrev.
Om jag inte kan så kommer jag. Om jag kan så kommer jag inte.
Folk som läste mailet kliade sig i huvve och undrade vad bondgubben menade. Det var ju totalt obegripligt.
En av festarrangörerna som var ovanligt klurig kom på att ett par kommatecken skulle göra susen!
Om jag inte kan så, kommer jag. Om jag kan så, kommer jag inte.

I ett annan sammanhang kunde man läsa:
En ponny äter inte mer än en schäfer per dag!

Ur led är tiden och språket också.