Bonus

Det är nya turer i bonus-cirkusen. Dom giriga direktörerna förnekar sig inte. Nu skäms dom inte längre, dom bryr sig inte. Marcus Wallenberg tycker det är helt okej att kompisbankdirektören, Annika Falkengren  i SEB fått en höjning av den fasta lönen med cirka 1-2 miljoner kr/år, upp till 9 miljoner. Med tanke på att  hon drivit banken till nästan konkurs, är lönepåslaget häpnadsväckande och en provokation mot omvärlden (exkl. dom giriga nära köttgrytorna). Att aktiekursen i SEB fallit med 85% bryr jag mig inte om. I den skitbanken sätter jag aldrig min fot.

Förklaringen till att den fasta lönen höjs är att bonusarna inte ska vara så generösa längre. Falkengren själv, räknar uppenbarligen bonus som fast lön (som ska betalas ut under alla omständigheter), och upplever att hon kunnat få en bonuslön på 5 miljoner kr, och vill därför ha "löneökning" (alltså av den öppet, fasta lönen). Ser man på. Jag trodde (men egentligen inte)  att bonus skulle betalas ut om företagen går bra, och inte om det närmar sig konkurs.

Det är klart att kraftiga löneökningar för Vd och dennes närmaste ter sig naturliga, när staten står för affärsrisken. Då går det att vara frikostig, åter igen - med andras (mina) pengar.

Eftersom Falkengren gjort ett jävla dåligt jobb 2008 (och även tidigare genom stolleproven i Baltikum), borde hon inte ha någon löneökning alls och definitivt inte någon bonus eller annan sk incitamentsersättning. Falkengrens enda merit tycks vara att hon är kompis med den som utnämner chefer.

Av ren medmänsklighet säger jag inget om Falkengrens feta pensionsavtal som kostar banken åtminstone 100 miljoner kronor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback