Biståndsöverklass

M är förkyld och har tråkigt, hon orkar inte mycket - men har beordrat städning av klk (klädkammaren). Där finns en del att använda eller slänga. Jag hittade bl.a. två mörka kostymer, som jag bara hade diffusa begrepp om. Min gamla Marlboro classic (typ oljerock) storlek x-large ska kastas. Den känns numera för stor. Tillväxttakten av kroppen är negativ, frånsett några pålagringar där det gott kunde hänga mindre - om jag säger så. Nån intresserad av rocken, eller nåt annat i kädväg, innan vi slänger?
 

Jag kan tyvärr inte längre skänka några pengar till Röda Korset. Det känns inte rätt att Bengt Westerberg, förre folkpartiledaren, håvar in nämare en mille i årslön för jobbet som ordförande. Flera av toppchefernas löner ligger kring en miljon kr. Dom säger att pengarna inte tas av insamlade medel, vilket torde vara en sanning med modifikation. Räntan på tidigare fådda pengar, kan väl (bör väl) ses som insamlade medel också. För mig blir det en konflikt att vi/jag ska avlöna biståndsöverklassen (också). Jag vill inte att mina sporadiska gåvor ska delas ut i form av skyhöga löner till Röda korsets maktelit. Jag ger gärna en gåva till behövande.

Vad är en rimlig lön då, kanske någon undrar. Svaret är att det inte finns någon sådan, generellt sett. En riksdagsman tjänar kring 54.000 kr/m + traktamenten och så.  Kanske smärtgränsen går där någonstans? Jag skulle kunna nedlåta mig att jobba för endast 54 tusen i månaden.

Kommentarer
Postat av: frktjatlund

En gång i världen städade jag på en sån där hjälporganisation med 90-konto och allt. Han som var vd för verksamheten, var också den som startat det hela. Enbart för att bli vd med ansenlig lön, är min övertygelse. Han jobbade på det viset. Innan hade han lett en annan ideell stiftelse.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback