latmasksamtal

Filmgangstrar, psykopatiska mördare och andra våldsbenägna karaktärer, har vi sett på film hur länge som helst. Jag undrar ändå, om det inte etablerats en ny trend, eller kanske utmejsling av rollkaraktär genom filmerna:

• No country for old men
• There will be blood

I "No country for old men", spelar Javier Bardem en ytterst känslokall mördare, utan någon som helst visad empati. I "There will be blood" spelar Daniel Day-Lewis en karaktär med näst intill obefintligt känsloliv. Visserligen gråter han en gång, men han har inte direkt några sympatiska drag. Såväl Bardem som Day-Lewis förefaller ändå "ganska" normala emellanåt. Dock helt utan humor.

Tidigare sadistiska ritualmördare, och allmänt otrevliga biofigurer, har ändå haft någon komplettering i sin karaktär. Några av mördare har varit sinnessjuka, veritabla nutcakes - och det kan man kanske förhålla sig till. Andra har blivit plågade och vill hämnas. T.ex. Gary Oldman och Peter Stormare i mördarroller har ändå kunna leva ut någon bizarr humor i sina rollgestaltningar. Till och med James Cagney, fick som regel något mänsligt att förhålla sig till - i sina roller.