Plötsligt händer det
Det är onekligen värmebölja, även på tundran i Sundsvall´s västra delar. Kring nio, nu på morgonen var det redan 22 grader. Vi räknar med 30 grader, senare idag. Det var varmt igår också, fredag. Plommonträdet försvinner nästan i sommarljuset.
Är det närmare 30 grader inomhus, tar vi fram den portabla kylaren.
Kejsarkrona - om någon undrar.
Häromdagen var vi till mamma. Den här bilden är tagen mellan Härnösand och Höga Kusten bron i nordostlig riktning. Mamma har - efter en längre tids diskussionen - lagt bilkörningen på hyllan.
Orden hittas inte så lätt som förr, men att flytta från huset, där hon bott i 50 år - är inget hon ser positivt på.
En bild tagen från den s.k Oringen. Alla som förr åkte gamla E4, norrut - vet var Oringen är belägen.
Det är mer än 30 år sedan vi flyttade från Ådalsidyllen. På något irrationellt sätt vill man ändå känna igen någon, när man går runt på stan. Tyvärr är det sparsmakat med kända ansikten. Det enda bekanta ansiktet, denna gången var den mytomspunne NX, som är (blivit en) en kultfigur, för oss, pga en kväll på Statt i början av 70-talet. Det var alltså en blöt afton på Stadshotellet. Vår kompis K (som normalt aldrig hetsar upp sig, varken förr, eller senare) hävade med kraft, att han skulle bruka våld mot nyssnämnde, eftersom vederbörande tagit K´s öl. Eftersom vi fortfarande umgås med K (som bor kvar i trakten) och hans fru, brukar vi ta upp frågan om han träffat NX på sistone, och slutligen rett ut tvistefrågan. K brukar säga ungefär, som så - att dom inte umgås, så mycket längre. När K kommer på besök i augusti ska jag givetvis ta upp frågan igen. Som sagt - det är tunt med bekanta ansikten i Ådalsmetropolen.
Plötsligt händer det. Eftersom vi inte träffar mamma så ofta, gör vi små ärenden, när vi är "hemma"! Denna gången åker på pappas grav och planterar blommor. Därefter handlar vi på Coop, och ställer oss i kö. Jag står som nummer fem i den enda kassa som är öppen. I ögonvrån ser jag att kassa två ska öppna, och ilar givetvis dit, och blir först i kön. Det gillar jag. På vägen ut, från butiken ser jag att en medelålders man iförd träningsbyxor, keps och en vit T-shirt med texten "more cowbells" på bröstet, som håller på att panta burkar. Men jag bryr mig inte. Han får panta sina tre sopsäckar burkar, bäst han vill.
Är det närmare 30 grader inomhus, tar vi fram den portabla kylaren.
Kejsarkrona - om någon undrar.
Häromdagen var vi till mamma. Den här bilden är tagen mellan Härnösand och Höga Kusten bron i nordostlig riktning. Mamma har - efter en längre tids diskussionen - lagt bilkörningen på hyllan.
Orden hittas inte så lätt som förr, men att flytta från huset, där hon bott i 50 år - är inget hon ser positivt på.
En bild tagen från den s.k Oringen. Alla som förr åkte gamla E4, norrut - vet var Oringen är belägen.
Det är mer än 30 år sedan vi flyttade från Ådalsidyllen. På något irrationellt sätt vill man ändå känna igen någon, när man går runt på stan. Tyvärr är det sparsmakat med kända ansikten. Det enda bekanta ansiktet, denna gången var den mytomspunne NX, som är (blivit en) en kultfigur, för oss, pga en kväll på Statt i början av 70-talet. Det var alltså en blöt afton på Stadshotellet. Vår kompis K (som normalt aldrig hetsar upp sig, varken förr, eller senare) hävade med kraft, att han skulle bruka våld mot nyssnämnde, eftersom vederbörande tagit K´s öl. Eftersom vi fortfarande umgås med K (som bor kvar i trakten) och hans fru, brukar vi ta upp frågan om han träffat NX på sistone, och slutligen rett ut tvistefrågan. K brukar säga ungefär, som så - att dom inte umgås, så mycket längre. När K kommer på besök i augusti ska jag givetvis ta upp frågan igen. Som sagt - det är tunt med bekanta ansikten i Ådalsmetropolen.
Plötsligt händer det. Eftersom vi inte träffar mamma så ofta, gör vi små ärenden, när vi är "hemma"! Denna gången åker på pappas grav och planterar blommor. Därefter handlar vi på Coop, och ställer oss i kö. Jag står som nummer fem i den enda kassa som är öppen. I ögonvrån ser jag att kassa två ska öppna, och ilar givetvis dit, och blir först i kön. Det gillar jag. På vägen ut, från butiken ser jag att en medelålders man iförd träningsbyxor, keps och en vit T-shirt med texten "more cowbells" på bröstet, som håller på att panta burkar. Men jag bryr mig inte. Han får panta sina tre sopsäckar burkar, bäst han vill.
Kommentarer
Trackback