latmasksamtal

Det har varit en lugn helg, vi har mest slappat, tittat på film och tagit ett par korta promenader i det vackra vintervädret, någon storm passerade inte vår breddgrad, och det är vi tacksam för. J1 är förkyld, på hemväg från Lofoten, efter blixtvisit där, han ringde nyss från Arlanda! Nätkommunikation har förekommit med J2

M har nästan bara goda sidor, men hon har en irriterande. Hon ska alltid rätta till varorna på bandet, när vi är och handlar på ICA Ettan. Enligt M ska varorna ligga på rad med märkningen på rätt sätt, för att underlätta för kassörskan. Detta är inte viktigt för mig.

När vi var och handlade idag, sa jag vänligt men bestämt, låt nu bli varorna på bandet, men icke, när hon passerade mig, förbi/genom kassan, rättade hon instinktivt till två varor som - enligt henne - kunde ha en bättre placering på rullbandet. Då hötte jag åt henne och sa elakt - sluta, och det gjorde hon.



Varorna packades ner i plastpåse, märkt med ICA Ettan, och sen gick vi under tystnad hem. Packade upp varorna. Sen frågade M, syrligt  var jästen var nånstans! Den är väl i påsen, sa jag. Nej sa hon, sen kollade hon kvittot, och på detta fanns ingen notering om köpt jäst (vilket var komprometterande för mig). Glömde du plocka upp jästen ur korgen - sa hon sen, anklagande, det är inte första gången - följde hon upp med, hon ville uppenbarligen göra processen kort. Det kan jag inte kommentera sa jag.

Sen hittade i alla fall M jäst av äldre datum, sen bakade hon bullar så att det stod härliga efter, den angenäma lukten av nybakt bröd spreds i lägenheten. Sen gjordes semlor, som åts, under glada tillrop.

Det är verkligen trevligt att vara - Gäst hos verkligenheten, inga jämförelser alls med Pär Lagerkvist, och hans mästerverk från 1925, som bl.a. motiverade ett senare nobelpris (1951). Ett verkligt fint år på många andra sätt.