latmasksamtal

Det är ett elände (med maten) när man är gränsänkling. M är i Umeå, resan dit i eftermiddag hade gått som på räls - fast hon åkte buss. Telefonsamtal har förevarit. Det är inte kul med vintervägar, om det är lätt snöfall med vind, moddigt och underkylt.

Hemma i hygglig tid, efter en normaldag på jobbet. TV4 kom på besök och ville intervjua, men helst inte mig (tyckte jag) eftersom jag inte hade kavaj och slips, denna dag som idag är. Tyvärr tvingades jag servera några självklarheter  - och översiktligt, efter bästa förmåga, förklara varför det blir som det blir, just nu och varför just nu, inte kan vara sen!



Hemma var det bara att kolla vad kylskåpet förmådde, en liten köttbit, grönsaker och ett ägg. Det kändes välanpassat - alltså i kontrast till mitt normaltillstånd.

Hör på TV att vårt nya kommunalråd CB, en man i fyrtioårsåldern lämnar sitt uppdrag efter blott tre månader. Han tyckte det var jobbigt. Han hade ont i bröstet - sa han. Välkommen i klubben, fast dom smärtorna brukar komma lite senare, i 50-årsåldern. innan jag hann tänka klart, vad den stackarn nu ska göra, för att ha råd till mjölken  -  sa reporten att  vederbörande CB skulle bli VD för HSB Mitt, med säte i Sundsvall. Säkert 50 tkr mer i månaden och mindre stress. Olika falla verkligen ödets lotter!

Ett sånt jobb skulle jag också vilja ha. Om CB inte fått dett förnämliga erbjudande hade han nog bitit ihop - ett tag till. Själv får jag fortsätta att lida,  men det är ingen fara på taket. Mina  imaginära bröstsmärtor kommer nämligen inte från hjärtat, det vet jag - eftersom jag är tämligen hjärtlös. Så det så!

Jag har också pratat med mamma, det är som det är med henne, hon reder sig - men! Några korta ord har även utväxlats med Osborne och J1 - i detta ärende återkommer jag inom kort. Det blåser västlig vind, om jag säger så!

Det är inget vidare på vidare på TV, då återstår bara att fråga publiken, ta 50/50, ringa en vän - eller försöka ändå. Det lutar åt det sistnämnda!