latmasksamtal

Idag drog höstsäsongen igång på allvar, dom flesta är tillbaka på jobbet, och det fanns något fler problem vid dagens slut än vid dess början. Det blev en medelhård dag på jobbet.

Jag har inga lustigheter att berätta om, inte ens en felparkering, vådlig omkörning - eller om nån äldre förvirrad tant som jag kört hem.

Det sistnämnda är min bästa gren. När jag kommer glidande i min silvergrå missil, och ser nån gammal tant som ser förvirrad ut, då brukar jag instinktivt överväga om jag ska skjutsa hem vederbörande, under förutsättning att hon vet var hon bor! När M är med, säger hon vänligt men bestämt nej, när vi ser någon åldring vackla fram vid vägkanten. Men även M har hjärta i kroppen - och vi brukar som regel komma överens om våra humanitära insatser. Alla tanter - varken vill, eller kan räddas

Vi har en rätt sugande uppförsbacke från centrala väster på stan till vårt eleganta bostadsområde, i norra bergets förlängning. Om jag från Puggen, ser någon äldre kvinna eller yngre mamma, med barn i släptåg som släpar sina matkassar uppför, brukar jag ibland erbjuda skjuts, fast det är inte alla som törs åka med. Jag kan ju vara en lustmördare - min beskedliga person till trots.