Stand by me

Hemma igen. Det har varit en mycket händelserik dag. Några upplevelsefragment kanske kommer imorron.

Det är en speciell känsla att åka bil när det är mörkt - särskilt på hösten. Den svarta asfalten suger som regel upp allt ljus, det finns i bästa fall någon enstaka vägbelysning, man ser den upplysta instrumentbrädan, fokus är på fart och position av den egna bilen och andra, det gäller att parera  hel/halvljus när mötande bilar dyker upp, eller när man blir omkörd. Man kan nog göra bilåkning till vetenskap - om man vill, men det vill inte jag, i vart fall inte idag.

Det finns bättre och sämre bilmusik också.

I höjd med avfarten till Strömsbruk, på E4, några mil norr om Hudiksvall, i P1 av alla kanaler, strax efter åtta, kunde vi höra:

Stand by me med Ben E King,  från 1961, varför det är bra bilmusik vet jag inte. Det känns bara bra!

omskrivet 2006-09-24






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback