latmasksamtal

Deltagarna i Let´s dance börjar tappa självinsikten och glimten i ögat. Dom verkar ta bagatellen på alltför stor allvar. Lite mer distans kanske inte vore helt fel. Det är väl ingen som tror att det är det par som dansar bäst som vinner. No way - störst släkt och bekantskapskrets vinner.

Därför säger jag till Anna Book, jag förskjuter dig, jag förskjuter dig, jag förskjuter dig och så var den romansen slut!

Idag har jag tvättat bilen. Det borde jag gjort tidigare, mycket tidigare. Sagt och gjort, jag åkte iväg i ottan, kring elva, fullt överallt, det var bara att ställa sig i kö vid en av tvättarna, fyra bilar före. Jag gillar inte att köa - men vad göra, ibland måste man!

När jag äntligen kommer in i tvätthallen, funkar naturligtvis inte tvättkortet, trots flera svärord. Murphys lag! Det var bara att hämta mackkillen som mixtra lite så att tvätten kom igång. Och det gjorde det, uppskattningsvis -  30 sekunder. Sen blev det stopp igen.

Det var bara att hämta killen igen, flera svärord med större intensitet exekverades. Killen kom, klia sig i huvve och sa att bilen kanske stod snett. Det tyckte inte jag - men jag rättade upp bilen och sen tröck han på några knappar och sen startade hela härligheten. Bilen blev visserligen inte ren - men renare. Att den inte blev helt ren beror mindre på tvätten och mer på min egen slapphet.

Ur led är tiden - och automattvättarna har sin egen (tid).

PS. Bara för att stila lite har jag satt in en bild på en riktigt bil. Min lilla skruttbil ser verkligen inget ut för världen. Det är aldrig fel att ståta med lånta fjädrar.