Key Largo
Från Narva till Key Largo går det snabbt. Det kan ta så lite som 10 sekunder.
Knappt 20 mil söder om Miami börjar ett pärlband av öar som kallas the Keys. Där finns Key Largo alldeles i början och vägen slutar i Key West, längre västerut. Det är mycket vattenkänsla och detta vatten har färgen turkos. I alla fall var det turkos i november 2003. Det är väldigt platt ö-landskap så man förstår att det kan bli besvärligt när orkanerna sveper in med full kraft.
Från Key Largo till Key West kan det vara kring 20 mil och det är en naturupplevelse på många sätt!
Vatten, fåglar, karibiskt klimat och vindpinade träd.
Vi startade dagen 30 mil norr om Miami. I Miami tog vi rast och kollade Art Deco kvarten nära South Beach. Helt okej och beachen var onekligen modell större.
När vi äntligen kom fram till Key West hittade vi ett riktigt sydstatshotell i trä, riktigt gammal kolonialstil, med balkong - nästan på huvudgatan, Duvall street.
När man är i Key West är det nästan lika nära till Cuba som till Miami!
November till trots möttes vi av sol och milda vildar. Vi tog en Daiquiry på Sloppy Joe´s, Hemingways favoritställe. Som nu var en riktig turistfälla. Men det måste man ju bara när man är i Key West!
Senare käkade vi på en genuin restaurang en bit från turiststråken och där petade vi i oss ytterligare en Daiquiry, riktigt kyld och med ordentligt bett i smaken!
Åh en sån dag - där månaden november kanske hellre kan avnjutas än i ett dimmigt Sundsvall!
Knappt 20 mil söder om Miami börjar ett pärlband av öar som kallas the Keys. Där finns Key Largo alldeles i början och vägen slutar i Key West, längre västerut. Det är mycket vattenkänsla och detta vatten har färgen turkos. I alla fall var det turkos i november 2003. Det är väldigt platt ö-landskap så man förstår att det kan bli besvärligt när orkanerna sveper in med full kraft.
Från Key Largo till Key West kan det vara kring 20 mil och det är en naturupplevelse på många sätt!
Vatten, fåglar, karibiskt klimat och vindpinade träd.
Vi startade dagen 30 mil norr om Miami. I Miami tog vi rast och kollade Art Deco kvarten nära South Beach. Helt okej och beachen var onekligen modell större.
När vi äntligen kom fram till Key West hittade vi ett riktigt sydstatshotell i trä, riktigt gammal kolonialstil, med balkong - nästan på huvudgatan, Duvall street.
När man är i Key West är det nästan lika nära till Cuba som till Miami!
November till trots möttes vi av sol och milda vildar. Vi tog en Daiquiry på Sloppy Joe´s, Hemingways favoritställe. Som nu var en riktig turistfälla. Men det måste man ju bara när man är i Key West!
Senare käkade vi på en genuin restaurang en bit från turiststråken och där petade vi i oss ytterligare en Daiquiry, riktigt kyld och med ordentligt bett i smaken!
Åh en sån dag - där månaden november kanske hellre kan avnjutas än i ett dimmigt Sundsvall!
Kommentarer
Trackback